Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

OROLIG. Bengt Erik Johansson hoppas att kommunen tar resultaten från medarbetarenkäten på allvar

Var femte lärare utsatt för hot: "Svårt att veta hur stort mörkertalet är"

Stress, hot och en orimlig arbetsbörda. Så ser verkligheten ut för många lärare enligt kommunens medarbetarenkät. Samtidigt oroar sig Lärarförbundet över att åtgärderna inte ska räcka till.

HN begärde i februari ut den medarbetarenkät som Falkenbergs kommun gjort med alla anställd inom barn- och utbildningsförvaltningen under 2015. Men när vi ville titta på lärare som enskild grupp tog det stopp. Dåvarande kommunchef Rolf Landholm menade att det enbart var enkäten som rörde hela förvaltningen som var offentlig. HN överklagade och fick rätt. Vi har nu gått igenom det omfattande materialet och kan berätta om hur grundskolelärarna i Falkenberg upplever sin arbetsmiljö, skola för skola. Resultatet är nedslående. Åtta av tio lärare upplever stress och oro på grund av sitt jobb, en av tre menar att arbetsbelastningen är orimlig och har drabbats av fysiska besvär på grund av sitt arbete. Dessutom har var femte lärare blivit utsatt för våld, hot eller kränkande behandling under det senaste året. Bengt-Erik Johansson, ordförande för Lärarförbundet i Falkenberg, blir inte förvånad.
– Det är ett stort problem och det är väldigt många lärare som brinner för sitt jobb. Då kanske man står ut med saker som man egentligen inte borde behöva stå ut med. 

Bengt Erik Johansson säger att många lärare känner en stress inför skolstarten och att siffrorna som rör våld, hot och kränkningar i verkligheten kan vara betydligt högre.
– Den siffran ska vara noll och har en enda lärare blivit utsatt är det en för mycket. Eftersom lärare har olika toleransnivå är det också svårt att veta hur stort mörkertalet är, säger Bengt Erik Johansson.

Han menar att lösningen på problemen, med både arbetsbördan och situationen i stort, inte bara ligger i att anställa fler lärare utan att det behövs annan kompetens i verksamheten.
– Vi behöver fler kuratorer och psykologer. Vi lärare är proffs på att undervisa, låt oss göra det.

Bengt Erik Johansson hoppas nu att den långvariga situationen får arbetsgivare att agera.
– Jag hoppas naturligtvis att det ska bli bättre. Det har varit samma alarmerande siffror i många år och det har inte gjorts tillräckligt mycket. I dag är det många som hoppar av läraryrket. 

Ett par skolor står ut i enkäten. På en skola uppger samtliga lärare att de blivit utsatta för hot, våld eller kränkande behandling, på ett antal andra uppger mer än vad tredje lärare att de blivit utsatta. Heléne Malmström, grundskolechef på Falkenbergs kommun, säger att hon tar resultaten på allvar och kommer agera därefter. 
– Det är siffror som visar att vi måste jobba med det här. Min roll är att tala mycket med rektorerna. Hur ser det ut på deras skola och vilket stöd de behöver.

Heléne Malmström menar att problemet med arbetsbelastningen, där en av tre lärare i kommunen upplever att den är orimlig, delvis kan förklaras av verksamhetens natur.
– Lärare har förtroendetid utanför skolan och många känner att de alltid måste vara tillgängliga. Många oroar sig samtidigt över om tiden ska räcka till och om de själva duger. 

Samtidigt som många lärare upplever en ansträngd situation finns det också en del positiva besked att jobba vidare med för kommunen. Över 80 procent av lärarna uppger att de ser fram emot att gå till jobbet och två av tre säger sig vara nöjda med sin arbetssituation. 
– Det blir vi så klart jätteglada för. Det har vi med oss när vi tittar på alla de andra bitarna. Jag tror vi hade fått ett annat utfall om det var något som var katastrofalt med arbetsmiljön. Men vi måste jobba vidare och se vad vi som arbetsgivare kan göra för att minska ohälsan, säger Heléne Malmström.  

 

Caption