Det är sparsamt med kvadratmeter, knappt något ljusinsläpp och möblemanget består av en brits med en madrass.
– Du får inga lakan och inga kuddar och varför madrassen är gjord i galon kan du ju själv räkna ut, säger Christer Björk, stationsbefäl vid polisen i Falkenberg som har hand om arresten i helgen – eller ”fyllecellen” som den kallas i folkmun.
Med konsert på Stortorget och framförallt Wheels & Wings väntar han sig inget annat än full rulle i helgen.
– Nu är här så tyst och lugnt. I morgon är det Winnerbäck med 5 000 på torget. Det borgar nog för att det blir en och annan besökare här inne också, säger Christer Björk som om någon har rutinen för den bedömningen.
I Falkenberg har Christer Björk arbetat sedan 2008 men innan dess var han i Halmstad nästan två decennier. Det var också han som styrde skutan under förra årets Wheels & Wings.
– Då var här riktig rock ’n’ roll. Vi hade fyra personer i vissa celler och vi har sju celler att välja på. Till sist fick vi faktiskt börja köra till Varberg och Halmstad. Vi fick inte in mer. Jag var ensam stationsbefäl, vilket var ett elände kan jag tala om.
I år förstärks arresten med ytterligare ett stationsbefäl på plats. Till hjälp har de också två vakter. Men att arresten blir överfull av berusade personer hör inte till vanligheterna. En vanlig helg handlar det om runt fem personer och majoriteten av besökarna är yngre män.
– Det händer att det är en och annan kvinna, men rätt sällsynt faktiskt. Vi låser inte in någon som är omyndig. Vårdnadshavare får komma och hämta dem, annars kontaktar vi socialjouren, säger Christer Björk.
När det så där fullt som under Wheels & Wings, blir det problem när de delar cell?
– Vi måste kolla dem hela tiden för det får inte hända någonting där inne. En vildsint får ligga själv. Får vi in en två tre ”snälla” kan de ligga tillsammans på madrasser på golvet.
Delar ni upp män och kvinnor?
– De får absolut inte vara tillsammans. Får vi in en kvinnlig fylla eller kvinnlig gripen så måste vi kalla på en kvinnlig polis eller vakt som avvisiterar, det får inte vi göra.
Brukar omhändertagna vara tillmötesgående?
– Det finns både och. En del lullar in och är väldigt timida. Det är väl ingen som egentligen tycker att de har här att göra men de flesta finner sig i det. Sen finns det sådana som vi får bära in också. Många är kaxiga när de kommer, men de flesta är väldigt lågmälda när de går, säger Christer Björk.
Han träffar på många nya ansikten, men även klienter som återkommer mer frekvent. Att bedöma en persons berusningsgrad är ibland svårt, men vissa fall är enklare än andra.
– Ligger du på marken och inte kan resa dig är det en tämligen lätt bedömning. Många säger ”kan du inte köra hem mig istället”. Men det får vi inte. Skulle du spy i sömnen och kvävas och det visar sig att vi har kört hem dig, då är det inget bra. Det är bättre att ha tillsyn.
Lokalerna är något skräckinjagande och för HN:s tv-reporter Anton Berglund blir rollen som omhändertagen lite för verklig och han hasplar ur sig ”Ni ringer väl inte min arbetsgivare?”.
– Nej, du är myndig så det är ingen som har med det här att göra. De enda som får reda på det är socialen och körkortsregistret. En gång är ingen gång men blir det för ofta kan det ställa till det, säger Christer Björk.
Fakta: Så går det till...
I polisbil körs den omhändertagna direkt in i arresten, visiteras och får ge ifrån sig alla tillhörigheter förutom byxor, tröja och underkläder. Personen förs till en cell för att tillbringa sex timmar, med tillsyn varje kvart. Genom en väggtelefon kan en omhändertagen kommunicera med vakten, exempelvis för toabesök.
