När samtalet kommer sitter Cecilia Hedin vid datorn tillsammans med arkitekten Sara Lunneryd. På skärmen framför dem finns de långt gångna planerna för renoveringen av Cecilias och sambon Johans 1800-talsgård Annersa Bengtsa gård i Glommen. Men samtalet hon just får kommer att förändra allt.
– Det var vår byggare Ulf Aronsson som ringde. Han hade åtagit sig jobbet bara några timmar tidigare. Nu räknade han upp allt som behövde göras i renoveringen av huset; grund, väggar, el, tak, avlopp, fönster och sen sa han ”är det inte bättre att ni river och bygger nytt istället?”, berättar Cecilia Hedin.
Rivningsförslag blev en chock
Förslaget kom som en chock för Cecilia och det tog ett tag att smälta det Ulf hade sagt. Hon var ju helt inställd på en renovering. Men sakta växte insikten fram att det var rimligt att riva huset från 1850-talet och bygga nytt.
– Det var faktiskt så att huset var inte särskilt välbevarat och det som var värt att ta vara på har vi återanvänt.
Även om det landade i ett beslut att bygga nytt, så skrotades renoveringsritningarna ändå inte helt. Fönstersättningen följer till exempel det gamla husets mönster, taktäckning med halm och husets färg går också igen från det gamla. I de nytillverkade fönstren samsas också gamla munblåsta glas med energiglas innanför, för att nämna något.
Hade slutresultatet blivit liknande detta om ni istället hållit kvar vid beslutet att renovera huset istället för att bygga nytt?
– Då hade det inte varit så här modernt, då hade vi nog hållit det mer traditionellt, mer snickarglädje, listverk och foder. Det var en sak som var skön när vi bestämde oss för att bygga nytt, då kunde vi ta in mer moderna inslag, då kunde vi mer tänka fritt.
– Men det gjorde också mycket att vi kunde återanvända saker som de gamla balkarna i taket och en del golv och de framträder tydligare nu mot de nya materialen. Vi kände att det nästan var en förutsättning för att bygga nytt, att vi kunde använda delar av det gamla. Det var det minsta vi kunde göra för de som bott här tidigare, att ära deras plats. Deras hus stod här i 150 år och vi hoppas vårt gör det också, minst. Jag hoppas att de hade varit glada om de varit här idag.
Det nya huset står också nästan på exakt samma plats som det gamla, med undantag för en mindre matsalsdel som tillkommit på en gavel.
– Vi fick kämpa för att kunna placera det nya huset exakt där det gamla stod. Av brandskyddsskäl behövde det placeras längre ifrån ladugårdarna, men brandingenjören lyckades komma med en lösning, berättar Cecilia.
På avstånd kan det anas att huset är nytt, men att Cecilia och Johan framhärdade i att behålla husets originalplacering har betalat sig. För det man ser på avstånd är en väl sammanhållen gårdsmiljö som är historien trogen.
Detta är Annersa Bengtsa gård
Ägare: Cecilia Hedin och Johan Levin
Gården: Tidigare huset byggt runt 1850, ladan uppförd runt 1800. Nya huset slutbesiktigat februari 2023.
Storlek: Bottenvåning 140 kvadratmeter, loft 30 + 15 kvadratmeter. Mått 27,5m x 6m.
Arkitekt: Sara Lunneryd
Byggare: Ulf Aronsson
Kikar man lite i riktlinjerna för kommunens arkitekturpris, så strävar juryn efter att uppmärksamma byggnader eller bebyggelsemiljöer som är ”väl gestaltade utifrån platsens förutsättningar” och ”som utvecklat tydliga arkitektoniska kvalitéer”.
Kraftigt förenklat kan man säga att arkitektoniska kvalitéer uppstår när man hittar en balans mellan skönhet, hållbarhet och funktion. Vad skönhet är ligger förstås i betraktarens öga. Men det märks att Cecilia och Johan har ansträngt sig för att få de tre elementen att samspela i det nybygge som nu växt fram.
Ett hus för lek
För Cecilia som spenderat många uppväxtsomrar i Glommen är platsen starkt förknippad med att få andas ut, varva ner – och leka. Därför var det också viktigt för henne att huset skulle bjuda in till lekfullhet. Och med samma skärpa som Cecilia och Johan tillsammans med arkitekten hanterat samspelet mellan färg, material och ljus i huset i övrigt, så står också lekfullheten där på farstukvisten med öppna armar och väntar på kompisar. Som allra tydligast blir det i inbyggda detaljer som lönndörren mellan barnens rum. Från taket i vardagsrummet dinglar också romerska ringar från den återbrukade takbjälken.
– Jag blev också så glad, det första barnen gjorde när vi lade ut stengången på gräsmattan var att hoppa mellan stenarna och låtsas att gräset var lava. Det är som en jättestor lekstuga här, säger Cecilia och ler.
Målet är att alla ska känna sig som hemma här. Både Cecilia och Johan har stora familjer och de vill att det ska vara ett hus för lek och samtal – ett socialt hus, som Cecilia uttrycker det.
Nybygge gav kreativ frihet
Det känns som att Cecilia och Johan till max har nyttjat möjligheten till större kreativitet som en nybyggnation ger. Många av de saker som gör det här huset unikt utgår ifrån att man vågat utmana traditioner och konventioner inom byggnadskonsten och fått till ett färg-och formsprakande möte mellan olika tiders stilideal och materialval.
Vita väggar i stående träpanel och avsaknaden av svulstiga fönsterfoder och golvlister ger en lugn bas och ett modernt uttryck i rummen. Mot det har man sen jobbat med färgrika kontraster. De handgjorda, traditionellt linoljemålade och spröjsade fönstren, alla med gamla handblåsta glas i, blir alla som små konstverk som strösslats längs väggarna.
Och det ultimata mötet mellan dåtid och nutid hittar vi i den näst intill helglasade matsalsdelen. Här har man dansat på slak lina då man utmanat traditionerna kring hur man bör gestalta ett rum. Men slutresultatet är helt i balans.
Här är innerväggarna täckta av så kallade kyrkspån, ett lapptäcke av överlappande träbitar, spetsiga i nedre änden. Som namnet antyder har de traditionellt använts som tak- och fasadtäckning på kyrkor och klockstaplar – utvändigt. Takkuporna på Cecilia och Johans hus har den täckningen. Men här har spånen även flyttat inomhus och fått samma röda färg som husets fasad. En kreativ nytolkning av en traditionell fasadbeklädnad, som nu blivit innervägg. Det ger en i övrigt traditionell ”glasveranda-känsla” i rummet en helt ny dimension. Man omsluts av den varma röda färgen, ljus och skuggor i det tredimensionella ytskiktet ger liv och karaktär åt rummet. Ute har flyttat in.
Huset slutbesiktigades i februari 2023 och det känns redan som att själen flyttat in igen. Och skrattande på lätta fötter virvlar barnen genom huset – även husets hjärtan är på plats.
Prisas av Falkenbergs kommun
Huset på Galtås 1:11 i Glommen tilldelas kommunens arkitekturpris för bästa nyproduktion 2023. Så lyder delar av juryns motivering:
”Det är ett modernt hus ur många perspektiv, men det har redan en fantastisk själ, tack vare hantverkarnas stora yrkeskunskap och stolthet. I största möjliga mån har de återbrukat befintliga material som exempelvis balkar, golv och fönster och anpassat det moderna bostadshuset efter befintlig gårdsmiljö med stor omsorg även för de minsta detaljerna. Även om huset är helt nybyggt finns känslan av en gammal halländsk gård kvar och som kommer kunna njutas av många generationer framöver.”
LÄS MER:Wästbygg vinner Falkenbergs pris för årets nyproduktion
LÄS MER:De vann arkitekturpriset i Falkenberg
LÄS MER:Hallands arkitekturpris går till två kapell i Varberg
