Modernt kulturarv vid Automobilen

Skateboardbanan vid Automobilen i Morup bör bli byggnadsminne. Den är en ”omisskännlig del i det moderna samhällets kulturarv” och ”synnerligen märklig”, skriver en docent i etnologi och en doktorand i kulturvård till länsstyrelsen.

ANNONS
|

Sommaren 1978 lät ägaren till dåvarande nöjesanläggningen Automobilen bygga en skateboardbana. Det handlade om vad som på fackspråk kallas en ”snakerun”, en 35 meter lång, slingrande och sluttande betongbana i hästskoform. Tillsammans med en ”halfpipe” - en fristående U-ramp - utgjorde betongbanan den första kommersiella skateboardparken i Sverige, skriver docenten i etnologi vid Lunds Universitet, Lars-Eric Jönsson, och doktoranden i kulturvård vid Göteborgs Universitet, Gunnar Almevik, i ett brev till länsstyrelsen.

Däri framhålls att betongbanan var den första av två som byggdes i Sverige, och att den idag är den enda kvarvarande. Den tillhör den första generationens parker, som ”sökte efterlikna vågsurfingens böljande havsyta genom mjuka bågformer och övergångar mellan vågdal och topp”.

ANNONS

Idag finns inte många sådana parker kvar i världen och den på Automobilen har därför ett ”högt historiskt dokumentvärde”. Den har dessutom ett högt upplevelsevärde, och rekommenderas ”på samtliga samtliga svenska internetbaserade arkitekturguider för skateboardåkare”. Även halfpipen, som är förfallen och ej går att åka i, är unik, framhåller Jönsson och Almevik, som vill väcka frågan om byggnadsminnesförklaring av anläggningen.

Inte många moderna byggnadsverk upphöjs till byggnadsminne, och en öde och sällan använd skateboardbana från sjuttiotalet kan förefalla vara ett apart förslag. Men banan är ”synnerligen märklig”, menar förslagsställarna och menar att den därmed uppfyller Kulturminneslagens krav.

pekar på att skateboardåkning på 70-talet sågs som en genomkommersialiserad och därmed ”farlig” och tvivelaktig sysselsättning för svensk ungdom, inte minst genom sitt amerikanska ursprung. Den accepterades inte heller av den traditionella idrottsrörelsen, men har genom åren lockat nya utövare och är idag en bred tävlingsidrott.

Slutklämmen i brevet lyder: ”Ungdomars historia har generellt en svag ställning i det svenska kulturarvet. Ungdomar är samtidigt en grupp som i många stycken saknar attraktiva ingångar till sin egen historia, sitt eget kulturarv. Automobilens snakerun är kort sagt en omisskännlig del i det moderna samhällets kulturarv.”

Ägaren till Automobilen, Claes Hibson, har inga planer på att riva banan.

ANNONS

- Inte alls. Den har några sprickor som borde lagas, men är i ganska bra skick.

Banan ritades av ingenjören Bo Magnusson, på uppdrag av Olle ”Skjort-Olle” Andersson, som på den tiden ägde Automobilen.

- Man tittade på bilder och funderade lite. I bakhuvudet hade jag att betongfabriken skulle kunna göra banor i prefabteknik, men det blev inget. Det var en enkel konstruktion, där man sprutade betong på armeringsnät. Jag tror att Olle Andersson byggde den själv. Han hade mycket idéer, säger Bo Magnusson, idag pensionär i Falkenberg.
ANNONS