Tidningen har granskat och kommenterat ett antal ärenden inom kommunens förvaltning som berör två företag och som har hanterats av Lars Fröding. I ingressen till den första artikeln skriver tidningen att ”i hundratals mejl från Frödings inkorg blottas flera oegentligheter, lagbrott och en möjlig korruptionshärva”. Ett antal ledartiklar kritiserar Fröding för olagligt agerande.
Underhandsinformation
Enligt tidningen rör det sig bland annat om två̊ affärer, en upphandling och ett bygglov, som Huscentrum sökt tidigare och som kommunens tjänstemän dömt ut som olämpligt.
Kommundirektören Lars Fröding ska enligt tidningen vid olika tillfällen ha informerat Ekängengruppens delägare Håkan Johansson om upphandlingen innan någon annan leverantör kände till planen på upphandling. Vad gäller bygglovet har Fröding enligt tidningen i mejl från kommunens bygglovschef fått veta att det ser mörkt ut med bygglovet. Fröding tar också kontakt med ordförande i bygglovsnämnden och efter den kontakten, meddelar Fröding Håkan Johansson att det ser försiktigt positivt ut och ber honom inför ett möte i november 2020 med ordförande och vice ordföranden i bygglovsnämnden, skicka ”uppgifter som kan bedömas nödvändiga för att få ett informellt svar från nämnden”, vilket Johansson gör. I januari 2021 beslutar bygglovsnämnden om bygglov trots förvaltningens protester.
Expert på förvaltningsrätt uttalar sig
I anslutning kring detta intervjuar Hallands Nyheter Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Han gör bedömningen att kommundirektörens inblandning i de två ärenden kan klassas som korruption. Han kallar underhandsinformationen till Håkan Johansson om annonsen för klavertramp och att det bryter mot upphandlingsreglerna. Lundin säger också att Frödings inblandning i ärendena bryter mot självständighetsprincipen.
Förnekar inblandning
Kommundirektören förnekar inblandning i ärendena och säger att dessa sköttes självständigt av respektive nämnd och att han inte lagt sig i frågan.
Kommunen tillsätter en egen utredning som anser att inga brott begåtts.
Utredningen kommenteras i en ledare i tidningen. Texten inleds med att enligt utredningen är att inga brott begångna, men att Fröding får kritik för brister i dokumentation, för att upphandlingsregler och beslutsordningen åsidosatts.
Anmälarens skäl
Anmälaren har i sin anmälan påtalat att han utpekats som korrumperad brottsling och för att ha orsakat kommunen ekonomisk skada trots att belägg för detta saknas enligt kommunens utredning. I kommunens utredning finns inga bevis för korruption, mutbrott eller andra straffbara handlingar. Publiceringarna har skadat hans position internt och externt och hans position på arbetsmarknaden. Felaktigheter hade presenterats för en av Sveriges främsta forskare i förvaltningsrätt.
Mediet svarar
Mediet har svarat med att ett ”lagbrott” var detsamma som lagöverträdelse som kunde begås med eller utan brott. I nyhetsartiklarna hade det handlat om brott mot två principer, likabehandlingsprincipen och självständighetsprincipen och att det var det som ordet lagbrott syftat på och att kommunens egen rapport konstaterat just detta. Mediet hänvisar också till intervjun med experten på förvaltningsrätt.
Att ledarskribenten använt ordet ” olaglig ”i bredare bemärkelse som även täckte in brott mot principerna i en lagstiftning gjordes med tydlig hänvisning till den journalistiska granskningen.
Anmälaren svarar
Anmälaren har återkommit efter mediets svar att skribenten i texten efter kommunens granskning hade valt att använda moral som värdeord i stället för brott men att hon i tidigare artiklar talat om brott i bemärkelsen något straffrättsligt, som borde polisanmälts.
Särskilt om MO:s handläggning
MO har särskilt bett mediet utveckla beläggen för användningen av ordet lagbrott och olagliga samt påståendet om olagligheter i vissa av artiklarna/ledarna och har tagit del av samtliga artiklar som bakgrundsinformation.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om enskilda orsakats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid bedömningen vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor i samhället, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.
Publiceringarna innehåller uppgifter som är skadliga för anmälaren och han är utpekad i samtliga artiklar med namn och bild, eller indirekt, genom att han benämns som kommundirektör.
En utgångspunkt för prövningen är att allmänintresset ska vägas mot den hänsyn som bör tas till den enskilde. I detta fall rör artikelserien och ledartexterna en granskning som tidningen gjort om hantering av offentliga medel och beslutsfattande på kommunens högsta tjänstemannanivå. Det finns ett stort allmänintresse av att granska både hanteringen av skattemedel och tjänstemäns agerande i frågor som kan påverka förtroendet för dem. MO har inget att invända mot artikelserien i sig och anser att anmälaren som kommunens högste chef på tjänstemannanivå behöver tolerera att granskas och att kritik riktas mot honom inom ramen för hans uppdrag.
Den centrala medieetiska frågeställningen är om anmälaren även ska behöva tolerera påståenden om att han begått lagbrott, lagöverträdelse och olagligheter. MO har här beaktat att i påståendet bland annat framkom i artikelseriens inledande publicering och därefter upprepats i vissa efterföljande texter. MO har även noterat att resultatet av den externa rapport som kommunen tillkännagavs i januari 2023.
MO prövar primärt inte vad som är sant eller falskt i en publicering, utan ser om mediet haft underlag (belägg) för de uppgifter som publicerats och om personen fått möjlighet att bemöta uppgifterna. Vilken information som lyfts fram i en text är upp till ansvarig utgivare.
MO bedömer att mediet inte haft belägg för påståendena att anmälaren gjort sig skyldig till brottsliga gärningar. Att vissa av texterna är ledartexter ger enligt MO inte skribenten ett sådant spelrum att det är motiverat att göra dessa direkta påståenden. Att skribenten för vissa av texterna haft mediets egen granskning som underlag leder inte till någon annan bedömning. Anmälaren har även i detta avseende orsakats en publicitetsskada som inte kan försvaras.
Sammanfattningsvis: Det är angeläget av en lokaltidning att granska hur en kommun sköts och hur dess högsta tjänsteman agerar. Detta har ett stort allmänintresse och som kommundirektör får man tolerera kritisk journalistik och hårda tag från medier. Men det finns en gräns för vad man ska behöva tåla även i en sådan roll. MO anser därmed att mediet ska klandras.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
I nämnden har endast tidningen yttrat sig och vidhållit vad den framförde till MO samt sammanfattningsvis lagt till följande. MO har fel i att tidningen inte förtydligar vilka lagbrott som avses. I artiklarna finns ingående beskrivningar om upphandlingslagstiftningen och regeringsformen. Det nämns ingen lag eller någon lagöverträdelse som kan vara brottslig. Tidningen måste få använda termen lagbrott särskilt när det som MO skriver är fråga om kommunens högste chef på tjänstemannanivå som behöver tolerera att granskas och att kritik riktas mot honom.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Hallands Nyheter för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.
