Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Jalals långa väntan på familjen

Jalal Sankar i Falkenberg kom som 15-åring ensam till Sverige som flykting. Hösten 2015 fick han uppehållstillstånd, men är en av dem som hamnat i en lång väntan på att få hit sina anhöriga.

Just nu är det 67 000 personer som väntar på att få sådana ansökningar prövade: Har de rätt att få bosätta sig i Sverige för att förena sig med en anhörig? 
Den numera 17-årige Jalal Sankar vet ännu inte när föräldrarna och lillasystern ska få komma hit.
– Sex månader. Det var vad jag trodde när jag ensam tog mig till Sverige. Efter sex månader borde vi kunna vara tillsammans här, säger Jalal Sankar som efter flykten från Syrien kom till Sverige i januari 2015, för två år sedan. 
Liksom för många andra flyktingfamiljer var tanken att sonen först tog sig hit, därefter skulle hans familj få rätt att följa efter.

Numera talar Jalal en utmärkt svenska, han går i förberedande utbildning till gymnasiet och räknar med att till hösten gå in på ett vanligt nationellt gymnasieprogram i Falkenberg.
– Framförallt de naturvetenskapliga ämnena intresserar mig, säger Jalal som bor tillsammans med 12 andra ensamkommande ungdomar på ett boende i Heberg.
Hans familj är kvar Aleppo, den så fullständigt krigshärjade staden i Syrien.
– De har flyttat från en lägenhet där de inte gick att bo kvar. Nu bor de i en annan lägenhet. Det är ständiga problem med el och vatten, och det finns ingen chans att jobba. De lever på vad de har sedan tidigare, säger Jalal Sankar.
Mamman var tidigare byggnadsingenjör, pappan ägde en lite fabrik där man bland annat sydde kläder.

I september 2015 fick Jalal permanent uppehållstillstånd i Sverige, och månaden efter lämnade hans föräldrar in en ansökan om att få förena sig med honom i Sverige.
– Då gick det ännu att från Syrien ta sig till svenska ambassaden i Turkiet, dit de kallades i januari 2016 för en sedvanlig intervju. Sedan dess ligger deras ärende bara i kö på Migrationsverket, säger Arne Bengtsson, som är god man för Jalal Sankar.
– De säger att de gör så gott de kan för att hinna med, men att det ju kommit så väldigt många asylsökande. Men själv har jag jobbat inom socialtjänsten och där räckte det inte med att ursäkta sin saktfärdighet med att ”vi gör så gott vi kan”. Viktiga saker måste ordnas, säger Arne Bengtsson.

När HN söker svar om väntetiden, så blir det diffusa beskedet att handläggningstiderna ”beror på olika faktorer”. Migrationsverket rekommenderar att man går in på verkets hemsida där man i en tabell kan mata in generella uppgifter om vad ärendet gäller, och därefter få en uppskattning av väntetiden. 10-14 månader blir beskedet, dock med tillägget: ”Observera att detta inte är ett löfte!”  
Jalal har väntat längre än så.
Jalal Sankar har sitt liv här nu, håller kontakt med familjen så gott det går via nätet. Han pluggar, umgås med kompisarna och han har blivit en flitig tennisspelare hos klubben i Slöinge.

I december i år fyller han 18 år, en årsgräns som innebär att han blir myndig. Om väntetiden glider över det datumet, så är det svårare eller rent av omöjligt att få hit familjen; då förväntas han stå på egna ben.
– Myndigheten strävar efter att prioritera anknytningsärenden med barn som är 17 år och på väg att fylla 18, säger dock Pierre Karatzian på Migrationsverkets presstjänst.
Så rimligen ska väntetiden inte gå över 18-årsgränsen.
På sitt sätt har Jalal ändå ett gynnsammare utgångsläge än många andra flyktingar. Han kom hit och sökte uppehållstillstånd innan den svenska asyllagen skärptes, vilken numera (se faktarutan här nedan) gör det svårare för anhöriga att få komma hit.

Fler nyheter om Falkenberg hittar du här

Superlokalt - här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här