Gamla träd är livsviktiga för den biologiska mångfalden

2014 inleddes ett projekt för att kartlägga skyddsvärda träd i kommunen i samarbete med länsstyrelsen och markägare. Man anlitade även trädexperten Vikki Bengtsson som i snart 30 år arbetat med skötsel och renovering av gamla träd.

I hennes slutrapport från våren 2015 konstaterades att Falkenbergs kommun har mer än 2800 inventerade skyddsvärda träd.

Känsliga för igenväxning

– Hon gjorde en kartläggning av skyddsvärda träd utifrån tidigare rapporter och fokuserade på var det fanns kluster. Det vill säga många på samma ställe, berättar kommunekolog Ingela Danielsson.

– Många äldre träd, framför allt gamla grova ekar som kanske funnits i hundra år, är ändå känsliga för igenväxning. Vårt landskap har ju vuxit igen i vissa delar det senaste århundradet så det finns färre och färre kvar.

Inventeringen har lett till att cirka 300 träd frihöggs, det vill säga att man i samverkan med markägare rensade undan yngre träd runtomkring. Ett resultat som kommunekologen är nöjd med och som det nu blir en uppföljning på.

Åtgärdsplaner

– Ja, det var väldigt lyckat. Ett syfte var också att sprida information om skyddsvärda träd och vi hade några sådana möten. För de markägare som var intresserade, tog vi fram åtgärdsplaner för att gynna träden. Ett flertal av dessa åtgärder genomfördes med bidrag från länsstyrelsen.

Den som är intresserad av att genomföra åtgärder för att gynna gamla grova träd, eller på annat sätt gynna biologisk mångfald kan söka bidrag. Bland annat kommunens natur- och miljövårdsbidrag.

– Vi vill verkligen uppmana markägare att sköta om och känna stolthet över de här träden.

Skapar mikromiljöer

Riktigt gamla träd, både levande och döda, gynnar den biologiska mångfalden. När de börjat få döda grenar eller håligheter skapas mikromiljöer som är viktiga för hundratals andra arter.

– Oftast är det ekar som blir riktigt gamla. Men även andra träd kan bli väldigt gamla om de står optimalt.

Vet man vilket som är det äldsta trädet i kommunen?

– Nä, men det hade varit roligt att veta. Man kanske kan efterlysa det i tidningen. Det är lite svårt att veta eftersom det inte bara är det grövsta som kan vara det äldsta. Vissa träd växer väldigt långsamt och för att veta säkert måste man borra ett hål och räkna årsringar. Det är rätt mycket möda för att göra det och man vill ju inte skada trädet.

Bobergseken

Hon tar gärna emot tips på gamla träd om de har en diameter på över en meter. Då vill hon helst att tipsaren mäter omkretsen, anger vilket trädslag det är och bifogar en karta på var trädet finns.

En kandidat till kommunens äldsta finns vid Hallarnas hembygdsgård i Boberg. Eken beräknas vara runt 500 år och har till och med utsetts till naturminne.

– Nu mår inte den eken jättebra. Kronan har inte riktigt samma livskraft som den haft tidigare. Men det är svårt att veta varför. Det kan vara något som hänt för länge sedan att någon grävt en ledning eller att det varit många torra somrar. Många saker kan påverka, förklarar Ingela Danielsson.

Skyddande flislager

Lars-Åke Östergren är delägare i Susedalens Kraft AB som sedan 2005 äger kraftverket och Hallarnas hembygdsgård. Han konstaterar att det är en hel del döda grenar i den uppmärksammade eken.

– Förra gången lade vi nog 24 kubikmeter flis runt eken för att inte gräset ska konkurrera om näringen. Men nu ser jag att gräset vill komma igenom igen så det är meningen att vi ska lägga på femton kubik flis till.

Det finns fler gamla träd i dalgången intill hembygdsgården.

– Vi har frihuggit ett antal ekar i vinter. Det har varit ett önskemål från kommunekologen i flera år och nu har det blivit av. Vi vill måna om att hålla snyggt kring kraftstationen, säger Lars-Åke Östergren.

LÄS MER: 500 år gammal – så ska eken skyddas

LÄS MER: Stora träd är viktiga att skydda

TEXT

Mårten Samuelson

marten.samuelson@hn.se