På en åtta hektar stor tomt driver Vagn Abel och Liselotte Abel Sörby retreatcenter, där det finns hästar, två växthus, en loge och extra hus. Listan över saker som hör till tomten är lång – men huvudpjäsen är såklart det före detta kostallet som paret gjort om till en toppmodern kursgård.
Makarna har levt här sedan år 2000, men nu känner de sig färdiga med att ta hand om allt själva, och har bildat föreningen Sörby sambruk tillsammans med andra nio grannar i byn. Grannarnas vision med föreningen är att skapa en bogemenskap.
Boendegemenskap inte samma som ett kollektiv
Föreningen Sörby sambruk har fått drygt 600 000 kronor i projektstöd för att utveckla idén om boendegemenskap.
Pengarna kommer från föreningen Lokal ledd utveckling Halland (LLUH), som finansieras av bland andra Region Halland, och vars syfte är att dela ut projektstöd för idéer som ämnar till att utveckla landsbygden. I år är Sörby sambruks idé om en boendegemenskap en av de sju vinnarna.
Men vad är en boendegemenskap då? Inte ett kollektiv i alla fall enligt Vagn Abel.
– Jag bodde i ett kollektiv när jag var 20, och det var inget för mig. Ett kollektiv handlar om att man ska bo på samma plats och dela på allt, men i en boendegemenskap behöver man inte dela på allt. Man kan ha sin egen bostad, och umgås när man känner för det. Man kan till exempel laga middag tillsammans då och då.
”Ingen vill leva ensam”
Den främsta fördelen med att leva i en boendegemenskap tror Vagn Abel kommer vara närheten till andra människor.
– Ingen vill leva ensam, och det finns så mycket man kan vinna på att dela med andra. Alla husen behöver till exempel inte ha en egen bastu, och barnen måste inte ha varsin trampolin. Istället för att alla ska ha en bil som bara står still och kostar pengar så kan man ha en bilpool.
Grannarna i Sörby sambruk är självförsörjande på mat genom sina växthus, och det är något som de hoppas kunna behålla och utveckla vidare när gården görs om till en boendegemenskap. Förhoppningen är då att två, till tre personer ska kunna försörja sig genom att driva verksamheter på gården.
– Har du fantasi nog så kan du ta ett hektar och leva på det. Någon skulle till exempel kunna öppna en gårdsbutik, och någon annan en servering. Allt beror på vilken inriktning man vill ha.
Ska använda projektstödet till det praktiska
Är ni inte oroliga för att det kommer uppstå konflikter när man lever så tätt inpå varandra?
– Jovisst kommer det uppstå konflikter, men det är viktigt att ha konflikthantering som en grund. Det är viktigt att personer som ingår i bogemenskapen är medvetna om att konflikter uppstår och inte bara säger ”hej då” när det gör det. Vi behöver leva efter en gemensam värdegrund.
De har ingen färdig plan över hur de ska få allt att fungera i praktiken än, men det hoppas de kunna reda ut nu tack vare projektstödet.
– Vi behöver hjälp av en arkitekt som kan spåna hur man bäst kan ta vara på utrymmet. Vi behöver juridisk hjälp om vilken lösning vi ska ha: ska vi vara en stiftelse, ekonomisk förening, eller ett aktiebolag? Vi behöver också ta hjälp av en ekonom och ett byggföretag.
Sörby sambruk hoppas kunna förverkliga boendegemenskapen inom ett år.
Här är projekten som fått finansiering av Lokal ledd Halland 2021:
1. Kilagård gröna i Falkenberg kommun (181 000 kr)
2. Helios innovations AB i Halmstad kommun (200 000 kr)
3. Studieförbudet vuxenskolan i Halland (1 265 691 kr)
4. Unnaryds gymnastik och idrottsförening i Hylte kommun (1 500 000 kr)
5. Gudmundareds bad och friluftsförening i Varberg kommun (597 400 kr)
5. Sörby sambruk i Falkenberg kommun (600 427 kronor)
7. Ekonomiska föreningen båten Isa i Kungsbacka kommun (68 000 kronor)
Lokalt ledd utveckling Halland är en ideell förening som arbetar med landsbygdsutveckling i Halland, och som finansieras av EU, staten och Region Halland.
