En dag på jobbet med Enercon i Falkenbergs högsta vindkraftverk

Att jobba i ett vindkraftverk är inget för den höjdrädde, eller klene. HN har följt med männen med det högst uppsatta yrket i Falkenberg.

ANNONS
|

Vindkraftverket Lövstaviken 5 har under sin livstid producerat el motsvarande drygt 4000 villors totala förbrukning för ett helt år. Under onsdagsförmiddagen blåser det friskt i viken och vindsnurrorna jobbar för fullt. Lövstaviken 5 står dock stilla i väntan på två servicetekniker som ska ta sig längst upp.

En felmeddelande har skickats till centralen i Malmö som flaggar för att det är något fel på en fläkt uppe i verket.

– Om den lägger av är risken att verket slutar snurra för att det helt enkelt blir för varmt och överhettas, säger Linus Jansson, servicetekniker på Enercon som byggt och underhåller verket på uppdrag av Falkenberg Energi.

ANNONS

Doldisarna med Falkenbergs högst uppsatta yrke

De som ska upp i verket idag är Linus Jansson och Christian Almén, som har ansvar för underhållet av 26 vindkraftverk i Halland. Christian har jobbat på Enercon med vindkraftunderhåll i drygt ett år och hittade dit på grund av ett intresse för hållbar energiförsörjning. Linus Jansson har drömt att jobba i vindkraftverk sedan barnsben och utbildade sig speciellt i Varberg.

– När jag var liten fick jag följa med upp i ett vindkraftverk nära där jag växte upp i Skåne. Efter det var jag fast. Jag trivs på höga höjder och tänkte varför inte tjäna pengar på det också?

Yrket är inget för den klene, eller höjdrädde. Tornet är ihåligt och vägen upp i verket går via en lång stålstege. I stegringen lutar klättringen något bakåt eftersom verket smalnar av på toppen.

Om någon fastnar i en sele eller tuppar av i klättringen måste vi veta hur man ska göra.

Vid 23 sekundmeter får de inte beträda verket, men Linus och Christian berättar att det kan gunga friskt även vid längre vindhastigheter. Säkerheten är en av de mest centrala delarna i jobbet och under året har de utbildningar som förbereder dem på det värsta.

– Vi har ju ett jobb som inte sällan är på 90-100 meters höjd. Kompisar frågar ibland hur jag vågar, men säkerhet och träning är en så stor del av jobbet att det känns tryggt, säger Linus Jansson och Christian Almén fyller i:

ANNONS

– Senast igår var det utbildning. Först teori och sen simuleringar för olika olyckor som kan hända och hur vi hanterar dem. Om någon fastnar i en sele eller tuppar av i klättringen måste vi veta hur man ska göra. Det kan vara att man behöver bära ner någon på ryggen.

Saltvatten och mekanik ingen solklar kombo

Vindkraftverk vid havet utsätts för ett hårdare och mer oförlåtligt klimat. Det salta vattnet kan bland annat orsaka att viktiga delar rostar i högre utsträckning än med sötvatten. Därför kräver verken ofta mer underhåll.

– Det blåser mycket mer vid havet, vilket är mer värt i längden. Därför bygger vi med speciella maskindelar som ska klara hårdare klimat. Det vanligaste felen är fortfarande elfel i kretskort och liknande, precis som i andra verk, säger Marcus Kristensson, områdeschef för Enercon.

Dagens jobb verkar vara standard för killarna som förbereder sig inför den 65 meter höga klättringen. I botten av tornet berättar Linus om andra jobb som utförs med jämna mellanrum, och speciellt ett framkallar ett uns av svindel av bara själva tanken.

– När bladen ska inspekteras ställer vi dem i positionerna tio och tre. Då är det bara att gå rakt in och kolla så allt ser ut som det ska. Under fötterna är det bara ett tunt glasfibergolv och sen en rejäl fallhöjd. Men det tänker man knappt på längre, man bara gör.

ANNONS

Efter ungefär 40 minuter i tornet kommer serviceteknikerna ner. Den fläkt som de fått en felmeddelande på funkade fint, problemet låg istället i transformatorn som ger ström till fläkten. Ett tämligen odramatiskt fel enligt kollegorna.

– Vi får ta ett snack med grabbarna i Malmö som beställer en ny. Förhoppningsvis kan vi få in den redan imorgon och sätta in den då, säger Christian Almén.

ANNONS