Dubbla budskap i Glommen

Idéskisserna på ny detaljplan för Glommens Hamn inriktar sig på turism och bostäder. Samtidigt har Falkenberg Seafood en diskussion om expansion med kommunen.

ANNONS
|

Att få fram en ny detaljplan för Glommens Hamn har tagit över fem år och arbetet fortsätter. Den gällande detaljplanen är från 1961 och området ska i enlighet med den användas för hamnändamål som industri. På ett halvt sekel har det hänt en hel del och fiskeriet är inte längre den dominerande näringen i Glommen. Falkenberg Seafood, tidigare Glommens fisk, har dock fortfarande sin verksamhet i hamnen och siktar på en expansion.

– Vi är för trångbodda idag så vi vill bygga ut den nyaste delen. Folk vill äta mer fisk så vi måste expandera, säger Magnus Nilsson, driftchef på Falkenberg Seafood.

ANNONS

Även om företaget i dag endast får havskräftor havsvägen vill Magnus Nilsson vara kvar på platsen.

– Vi håller på med fisk och det är väl sundast att ligga nere i Glommens fiskehamn, säger han.

Har ni funderat på att lämna Glommens hamn?

– Nej, det har vi inte gjort. Men politikerna har ju funderat på det om man tittar på detaljplanen som de har tänkt sig.

Marken ägs av kommunen men inget beslut gällande ny detaljplan har tagits i fullmäktige. Planenhetens fortsatta arbete har dock fått en tydlig inriktning genom ett uttalande från kommunstyrelsen.

– Vi har fått inriktningsbeslut och de pekar mot att vi ska jobba för att se vad vi kan göra av det här som besöksort. Det är inte ett lämpligt industriområde, säger planarkitekt Johan Risholm.

I nuläget sitter Falkenberg Seafood dock säkert i båten men frågan om Glommens framtid är komplicerad. Både oppositionsrådet Per Svensson (S) och kommunrådet Mari-Louise Wernersson (C) uttrycker en viss oro för att arbetstillfällen kan försvinna om Falkenberg Seafood inte kan vara kvar.

– Så länge vi inte har en ny detaljplan är det den gamla som gäller. Det är klart att vi är angelägna om de här arbetstillfällena och det är en del av en stark kulturbärare i Glommen att ha fiskehamnen och en fiskeindustri. Men vi vill också utveckla Glommen som turistområde. Det är alltid knivigt att få ihop verksamheter men det är det vi gör hela tiden. Vi har en bra dialog med Falkenberg Seafood om bästa möjliga utveckling för dem och för Glommens samhälle, säger Mari-Louise Wernersson (C).

ANNONS

Göte Johansson, från Glommen, har arbetat mycket med detaljplanen genom sitt engagemang i samhällsföreningen. Han är själv uppväxt i fiskarfamilj men menar att tiden med fisket är förbi. Han motsätter sig inte en expansion av Falkenberg Seafood i sig, men ser att hamnens framtid snarare handlar om turism. En uppfattning han delar med Jan Barreflod som är ordförande i Glommens samhällsförening.

– Vi har egentligen inget problem med att Seafood vill bygga ut men det är trafiken som är en säkerhetsrisk med stora långtradare på den smala vägen, säger Jan Barreflod.

– Det jag är emot är att kommunen beviljar någonting innan detaljplanen är klar. Hamnen är Glommens hjärta och den förstör man inte hur som helst, säger Göte Johansson som poängterar att han uttalar sig som privatperson.

Han menar att den kommande detaljplanen sätter "riktlinjerna för Glommens framtid" och är kritiskt till att den tar så lång tid att få fram. Om kommunen ger bygglov för utbyggnad av industriverksamhet – för att sedan ta fram en detaljplan som riktar sig mot turism och bostäder – tycker han att de skjuter sig i själv foten.

– Varför gör vi en detaljplan då? Då är det är lika bra att skita i det, säger Göte Johansson.

ANNONS

Fakta: Glommens Hamn

Gällande detaljplan är från 1961 och hamnområdet är i den främst till för fiske och industri.

1982 kom hamnen i kommunens ägo.

I april 2011 beslutade kommunstyrelsen att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att få fram förslag till detaljplan för Glommens hamn.

Idéskisserna har tre inriktningar: 1. Turism, 2. Bostäder och 3. På längre sikt (Bostäder och Turism när Falkenberg Seafoods expansion inte ryms i hamnen).

"Det vi har slagit fast är att besöksnäringen är viktig att värna. Men fisket har setts som en viktig identitet för hamnen, så hur man gör det på bästa sätt får vi utreda vidare. Det är ett komplicerat område och många olika frågor att ta ställning till" säger planarkitekt Anna Modigh.

ANNONS