Det blåser vilt i grenarna när tidningen är ute på span efter två pungmesar som ska hålla till i en skogsdunge någonstans i Falkenberg. Det pungliknande boet är väl kamouflerat och det tar ett tag innan HN:s utsända får sig en första glimt, det gömmer sig bland björkens halvt utslagna löv.
Två flitiga pungmesar åker fram och tillbaka till boet som flyger och far i vinden. I vissa byar hänger det nästan vertikalt.
– Det är en mycket märklig liten fågel. Den har bara kommit hit till Falkenberg och försökt häcka tre gånger de senaste 20 åren, säger Jörgen Fagerblom från Falkenbergs ornitologiska förening.
Pungmesen på hemligstämplat besök i Falkenberg
Det är första gången sedan 2016 som pungmesen är tillbaka i Falkenberg, men denna gången är det lite mer hemlighetsfullt. Platsen för boet rapporteras inte offentligt i artportalen, SLU:s registrering av ovanliga arter, och Falkenbergs ornitologiska förening vill inte att tidningen skriver ut platsen för boet.
Detta är i stark kontrast till förra gången pungmesen var på besök. Det blev det stor uppståndelse i Ornitologsverige och flera medier var på plats. I vissa kanaler gick informationen ut nationellt.
– Det var katastrof. Fullkomlig katastrof, säger Jörgen Fagerblom.
Den mediala uppmärksamheten resulterade i att ivriga fågelskådare, allmänhet och fotografer kom från långa vägar för att få sig en titt. Fagerblom är övertygad om att detta störde fåglarna som misslyckades med sin häckning och lämnade Falkenberg.
Då pungmesar i Sverige kan vara så få som runt ett 20-tal blir en misslyckad häckning förödande.
Samlare plundrar pungmesens bon
Denna gången ligger föreningen lågt med information om var fåglarna finns. För de som ändå hittar dit har de satt upp skyltar.
– Vi försöker informera och guida rätt så folk inte kommer för nära. Tidigare har jag varit med om att folk lägger sig under boet eller till och med klämmer på det. Finns även de som samlar och plundrar boet på ägg.
Majoriteten av Sveriges pungmesar finns idag i Skåne. Den kom till Sverige under 70-talet och hade ett uppswing i Sverige decenniet som följde. Att de idag är så få tror Fagerblom kan bero på att våtmarkerna de trivs i på många håll växer igen, störda häckningar och svårflörtade honor.
Hur tror du det går för dem denna gången?
– Denna gången ser det hittills väldigt lovande ut. Om de lyckas är det historiskt, säger Jörgen Fagerblom.
