Glad påsk. En bild från Fagered 1950 kan påminna om påskens tidlösa grepp. Flickorna är Ingrid Franzén och Ulla Johansson. Bild: Arthur Johansson/Falkenbergs museums bildarkiv
Glad påsk. En bild från Fagered 1950 kan påminna om påskens tidlösa grepp. Flickorna är Ingrid Franzén och Ulla Johansson. Bild: Arthur Johansson/Falkenbergs museums bildarkiv

Då rullade äggen på Vallarna

”Nu är det påska och äggen rulla och gamla gubbar ska upp och stolla.”

ANNONS
|

Den gamla ramsan duger, för på Vallarna i Falkenberg hade stolligheterna en hemort. Åtminstone under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det anledning att gå dit för att rulla ägg på annandag påsk.

”Var det vackert väder annandagen, blev vandringen ut till Vallarna stor och allmän. Nu lektes 'änkeleken' och ett flertal olika ringlekar, men framförallt var det den så kallade äggrullningen som fångade männens intresse”, skrev Anders Ljung i boken Ur Falkenbergs stads historia.

Reglerna varierade, men ofta var det så att ett antal ägg placerades i en gles linje i nederkanten av en slänt. Sedan gällde det att utför slänten rulla sitt ägg så att något ägg i ägglinjen träffades. Därmed erövrades det träffade ägget eller någon peng.

ANNONS

Så kul hade man förr.

Förmodligen var det mest barn och ungdomar som rullade ägg, en fridsam syssla med tanke på att de unga i stan annars fann ett visst nöje i att slåss – särskilt i en kamp mellan det som kallades i Nedrebyn och det som kallades Övrebyn, en antagonism mellan de stadsdelar som hade Hallanäsgatan som gränslinje. De som hörde till Nedrebyn hade ett visst övertag eftersom hamnen hörde till deras territorium. Där kunde man hitta såväl gatsten, som skulle skeppas iväg, och rutten fisk. Båda tingen var användbara som ammunition mot fienden.

– Hamnen räddade vi alltid, mindes nedrebyaren Harry Hedström i minnesboken ”Harrys historia”.

Men påsken, ja.

Vallarna var också mötesplatsen för den som under påsktid ville ägna sig åt äggpickning, eller ”kämpa ägg” som var en mer lokal term. Äggen kunde inhandlas på plats, ofta vackert målade.

”Vid kampningen satsades i regel 2 eller 5 öre för varje stöt. Äggen stöttes mot varandra, udd mot udd, bak mot bak. Det var ej värt att sälja löskokta ägg. Hände detta blev följden att säljaren riskerade att äggen ven om öronen på honom”, skrev urmakaren Ernst Andersson (1878-1962) i sina nedtecknade minnen.

ANNONS

Innehavaren av det ägg som sprack vid pickningen gick alltså förlorande ur kampen.

Nu lär det ha förekommit fusk även i denna syssla, genom att målade ”ägg” av torkad lera smögs in och blev extra stötsäkra. Men den fuskare som avslöjades rönte kanske ett liknande öde som ynglingen som avslöjades med ett porslinsägg i Simrishamn, länge ett starkt fäste för äggpickningen; han blev kastad i hamnbassängen.

Nåväl, med denna historiska utvikning vill vi alltså bara att ni slänger en lysten blick mot Vallarna under påskpromenaden: Den som ändå fick rulla eller kämpa ägg!

LITE BAKGRUND: Ägglekar och deras historia

• Påskens ägglekar som äggpickning och äggrullning har framförallt varit vanliga i Skåne, men Halland låg bara steget efter.

• I Skåne finns belägg flera hundra år tillbaka, och ägglekarna är inte heller något svenskt påhitt. De har och har haft ett fäste på kontinenten. Polen brukar emellanåt pekas ut som äggpickningens tidiga europeiska hemland.

• Skolorna har i modern tid plockat upp traditionen.

• Tack till Jessica Andersson Sjögerén på Falkenbergs museum som plockade fram dokument om ägglekarna på Vallarna.

ANNONS