Lars Larsson, byggchef i Falkenberg, anser inte att utsikten påverkas så pass mycket att det kan klassas som en betydande olägenhet.
Lars Larsson, byggchef i Falkenberg, anser inte att utsikten påverkas så pass mycket att det kan klassas som en betydande olägenhet.

Bråk kring bygglov i Stensjö - Byggchef läste fel i reglerna

Kommunen gav bygglov för ett hus i Stensjö trots att det stred mot detaljplanen. Efter att grannen Anders Hult överklagat beslutet - och fått rätt - beviljades bygglovet ändå.

ANNONS
|

Bygglovsnämnden i Falkenberg beviljade i början på 2015 ett bygglov för ett komplementbostadshus i Stensjö. Anders Hult, granne till bygget, berättar att kommunen i sin underrättelse till sakägare frågade om de kunde godta en mindre avvikelse.

– Det handlade om att användningen skulle vara komplementbostadshus i stället för garage eller uthus som gäller i detaljplanen. Jag och min fru gick med på det eftersom vi blev försäkrade att byggnaden inte skulle påverka vår havsutsikt.

Anders Hult och hans fru är sommarboende och när de under semestern 2015 kom tillbaka till Falkenberg fick de en chock.

ANNONS

– Då står där ett betydligt större hus än vad vi sagt ja till. Enligt detaljplanen för området får byggnadens totalhöjd vara högst 4.5 meter men huset är nu mycket högre. Dessutom har marken som huset byggts på höjts med minst en meter, säger Anders Hult.

Han överklagade till länsstyrelsen som gav honom rätt på flera punkter. I beslutet konstateras bland annat att byggnadens totalhöjd är 0.8 meter för hög och att åtgärden innebär att ännu en bostad har uppförts på tomten, vilket strider mot detaljplanen. Länsstyrelsen slog också fast att sakägarna inte hade fått rätt information och att ritningarna som bygglovet grundade sig på inte visade marknivåer. De återförvisade därför ärendet till nämnden och en ny bedömning med hänsyn till samtliga avvikelser från detaljplanen. Men de ansåg inte att bygget skulle räknas som en betydande olägenhet.

Anders Hult överklagade även länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som svarade med att skicka tillbaka ärenden till nämnden för en helt ny handläggning. I slutet av maj beviljades bygglov igen för det redan uppförda huset, men nu hade användningen ändrats till komplementbyggnad. Anders Hult tycker att det är konstigt att nämnden struntar i mark- och miljödomstolens dom.

ANNONS

– Man kan inte göra om ett bostadshus till en förrådsbyggnad bara för att försvara sina tidigare beslut. Vi har inget egenintresse i att det ska rivas och jag tycker att min granne borde få ersättning från kommunen för konsekvenserna förderas felhantering. Jag har försökt att komma med kompromisslösningar utan att få någon respons från kommunen, säger Anders Hult som nu har anlitat en advokat och överklagat beslutet ännu en gång.

Lars Larsson, byggchef i Falkenbergs kommun, beviljade själv det första bygglovet enligt delegation. Han berättar att anledningen till att höjdavvikelsen inte kom med i underrättelsen till sakägarna berodde på att han tolkade detaljplanen fel.

– Jag uppmärksammade inte att det var olika angivelser på detaljplanen, en för byggnadshöjd och en för totalhöjd.

Lars Larsson menar att eftersom sakägarna nu fått rätt information och ansökan inte längre gäller en bostad så finns det heller inte några problem med bygglovet.

Kan man som sakägare lita på att få rätt information från er?

– Ja, men i enstaka fall kan vi naturligtvis göra fel.

Anser du att ni på förvaltningen har anledning att se över era rutiner för att något sådant här inte ska hända igen?

ANNONS

– Vi jobbar ständigt med att se över rutiner för att undvika fel både före och efter detta ärende.

Ni har fått bakläxa av både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Tror ni att beslutet kommer att klara sig igenom ännu ett överklagande?

– Ja, vi hade inte tagit upp det för ny prövning annars.

Bygglovsnämndens ordförande Bo Gustafsson (M) vill inte svara på HN:s frågor om hur de resonerade när de beviljade bygglovet igen.

– Vi kommenterar ingenting. Vi får se vad länsstyrelsen säger.

FAKTA:

Sakägare - är i juridik en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning i domstol eller av myndighet.

Komplementbyggnad - är en byggnad som är komplement (tillägg) till en annan. I den svenska plan- och bygglagen definieras komplementbyggnad som "fristående uthus, garage och andra mindre byggnader".

Attefallshus/komplementbostadshus - är en ny typ av komplementbyggnad som från den 2 juli 2014 kan byggas utan bygglov på många tomter. Attefallshuset får ha upp till 25 m² byggnadsarena och 4 meter nockhöjd och det kan inredas till permanentbostad.

Kryssprickad mark - Där får huvudbyggnad endast byggas till med trapphus, veranda, uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Betydande olägenhet - En bedömningsfråga där man tar ställning till om en byggnation utgör en betydande olägenhet för omgivningen. Det kan till exempel handla om att grannar drabbas av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden.

ANNONS