Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tilda Lundahl, en av de som driver Borgmästargårdens kafé och konditori, visar hur de på begäran sätter ut en mobil ramp för att alla ska vara välkomna.

Alla välkomna trots att kulturvärde står mot tillgänglighet

Gert Persson (M), ledamot i kommunfullmäktige gjorde en skrivelse till bygglovsnämnden där han reagerade på bristande tillgänglighet på Borgmästargårdens kafé och konditori. Men personalen sätter på begäran ut en mobil ramp. – Vi vill verkligen att alla ska vara välkomna, säger Tilda Lundahl, en av dem som driver kaféverksamheten.

Kommunen borde ställa högre krav på tillgänglighet. Det menar Gert Persson (M), ledamot i kommunfullmäktige i Falkenberg. I en skrivelse till bygglovsnämnden reagerar han på att Borgmästargården inte har anpassats till rörelsehindrade när den gjordes om från att husera sparbankens fastighetsbyrå till Borgmästargårdens kafé och konditori.

– Allt går att anpassa på ett snyggt sätt om man vill. Hade utvecklingen inom VVS gått lika långsamt som frågan om tillgänglighet hade vi fortfarande haft utedass och vedspis, säger han. 

När kaféverksamheten öppnade gjordes inga förändringar i fasaden för att anpassa tillgängligheten. Men däremot sätter personalen på begäran ut en mobil ramp och dörren är cirka 90 centimeter bred vilket gör att de flesta rullstolar kommer in.

– Vi vill verkligen att det ska vara välkommet för alla och vi har haft flera besökare med bredare permobiler utan det har varit något som helst problem, säger Tilda Lundahl, en av de som driver kaféet.

Gert Persson är noga med att poängtera att det inte är just Borgmästargården han vänder sig emot. Han ser det som ett tydligt exempel på vad han kallar kommunens ointresse att anstränga sig för att anpassa tillgängligheten utöver minimikrav.

– Det ingår i Falkenbergs kommuns övergripande mål att vara inkluderande, och då är frågan vad det innebär när man hanterar bygglov, säger han. 

I den här typen av fall står två något motsägande lagar mot varandra. Å ena sidan ingår sedan årsskiftet 2015 bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det innebär att det kan det vara ett fall av diskriminering när "personer med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning."

Å andra sidan finns undantag i plan- och bygglagen som säger att äldre byggnader eller byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde inte får förändras i alltför stor utsträckning. 
I Falkenberg finns 1 565 byggnader som tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde enligt Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Borgmästargården som byggdes 1851 är en av 68 som är a-klassade, tillsammans med bland andra det gamla kraftverket i Herting och den tidigare järnvägsstationen. Att en byggnad är a-klassad innebär att den enligt plan- och bygglagen kan skyddas mot förvanskning, underhåll eller rivning. 

Per Fält är bygglovshandläggare på stadsbyggnadskontoret och den som beviljade bygglovet. Han menar att det är sällan som han ställs inför den här typen av beslut.

– Jag har jobbat med det här i över tre år och har aldrig behövt tänka i de här banorna tidigare. I ett annat fall kanske vi hade gjort bedömningen att det skulle ha anpassats även om byggnaden är a-klassad. Nu hade man i så fall behövt göra stor åverkan på tegelfasader som är över hundra år gamla, säger han.

Betyder det att ni värderar byggnader högre än människor? 

– Det blir en avvägning mellan olika intressen. I det här fallet ställs byggnaden mot en grupp människor, nämligen de som inte kan komma in. Men om vi hade sagt att lokalen måste anpassas är frågan om det hade gått att starta en kaféverksamhet i lokalen överhuvudtaget utan att göra för mycket åverkan på fasaden, säger Per Fält. 

Fler nyheter om Falkenberg hittar du här

Superlokalt - här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här