När den borgerliga majoriteten i Falkenberg skulle kostnadseffektivisera socialförvaltningens verksamheter 2012 var ett steg i ledet att privatisera den personliga assistansen. Beslutet grundade sig främst på att entreprenaden skulle utföra uppdraget billigare, vilket på sikt skulle ge kommunen besparingar på fem miljoner kronor.
Sedan Framtid Falkenberg (S, MP, L och KD) tog över majoritetsstyret har visionen varit att återta den personliga assistansen, när ekonomin tillåter. Förra veckan röstade det dock igenom en förlängning av kontraktet med Ny Kraft, som har hand om den personliga assistansen för de brukare som valt kommunen som utförare.
Enligt Kerstin Rosell, socialnämndens ordförande, grundar sig beslutet på att ekonomin inte tillåter kommunen att ta tillbaka assistansen till egenregi.
— Vi har en pressad ekonomi. Det var inget lätt beslut men vi fick tänka smart, säger hon.
Vad det skulle kosta för Falkenbergs kommun att stå som alternativ utförare till den personliga assistansen är oklart. Politikerna har däremot kunnat spekulera i hur stor andel brukare som hade valt kommunen som utförare till assistansen om möjligheten fanns. I kommuner som valt att ta tillbaka assistansen till egenregi har ungefär 20 procent av brukarna valt kommunen som uppdragsgivare.
Framtid Falkenbergs främsta argument till varför kommunen bör finnas med som ett utföraralternativ till den personliga assistansen, vilket också är orsaken till att kostnaden i dagsläget blir för hög, har att göra med att kommunens arbetsvillkor för de anställda.
— Kommunen har bättre arbetsvillkor och vi har heltid som norm, vilket många privata aktörer inte har, förklarar Kerstin Rosell.
Andreas Engebrethsen (S) är förste vice ordförande i socialnämnden. Han arbetar som personlig assistent och var inte med i omröstningen för att undvika en eventuell jävsituation. Han är dock engagerad och har kunskap i frågor som rör LSS.
— Nämnden har inga invändningar på hur Ny Kraft sköter den personliga assistansen. Men individer ska kunna välja kommunen som utförare om man vill det, menar han.
Engebrethsen förklarar att det finns ett LSS-utjämningssystem som utjämnar 70-80 procent av de utgifter som ligger över den genomsnittliga standardkostnaden mellan kommunerna. Av den anledningen sparar kommunen inte lika mycket pengar på att låta assistansen vara privatiserad som det tidigare borgerliga styret hade tänkt. Utjämningssystemet har dock en fördröjning på två år innan pengarna når kommunen.
— Man måste vara medveten om att om vi höjer våra kostnader så utjämnas det i systemet. När vi tog tillbaka gruppboendena till egenregi (75 procent av gruppboendena togs tillbaka till egenregi 2019, reds anm.) så fick inte socialnämnden underskott, eftersom kommunstyrelsen kompenserade oss i väntan på bidrag från utjämningssystemet, förklarar han och fortsätter:
— Hade vi inte tagit tillbaka gruppboenden så hade kommunstyrelsen inte legat ute med kostnaderna och då hade vi nog varit i en annan situation i dag. Vi har varit i ett extremläge där all LSS-verksamhet varit upphandlad och den gropen är tillfälligt dyr att ta sig ur, avslutar Engebretshen.
