Åter i strålkastarljuset - med viss reservation

I dag smäller det för sista gången när Ingemar Johansson trycker på knappen.

ANNONS
|

Det handlar om den sista salvan i Skrea backe och innebär att den 560 meter långa järnvägstunneln öppnas från båda håll.

Det är en stor dag för kommunrådet som drivit frågan om dubbelspåret och sett till att spårutbyggnaden skyndas på genom att låna ut pengar till Banverket.

Men det är också en stor dag av ett annat skäl. Det blir det första större officiella framträdandet för Ingemar Johansson på mycket länge. Den 18 januari drabbades han av en stroke och blev delvis förlamad. Sedan dess kämpar han envist och målmedvetet för att bli fullt återställd. Även talfunktionen påverkades av stroken och numera tar Ingemar Johansson hjälp av magen för att talet ska fungera, precis som operasångare och skådespelare gör.

ANNONS

- Just det där oroar jag mig för när jag ska prata offentligt. Kommer rösten att hålla?

Livet går långsamt numera. Tröttheten gör sig påmind alltsom oftast och träning och annan rehabilitering tar mycket tid. Dessutom, att klara vardagen med bara vänsterhanden kan ha sina sidor. Högerarmen blir bättre och bättre, men det tar tid, förklarar kommunrådet och häller upp kaffe med vänster hand.

Planering är a och o. Vad räcker krafterna till för? Jobbet som kommunråd känns ofta avlägset och tankarna på politiken kommer i andra hand.

Men valrörelsen är i full gång. I nästa vecka presenterar centerpartiet i Falkenberg sitt valprogram och då ska Ingemar Johansson vara med. Men sedan?

- Jag lever i ovisshet om vad som ska hända det närmsta halvåret, både när det gäller valutgången och min egen roll. Jag fick min stroke vid en mycket olämplig tidpunkt, med tanke på att det är valår.

- Ett sådant år vill man ju verkligen vara i full kraft. Jag står överst på vår lista, jag vill dra mitt strå till stacken och jag känner stort stöd från mina partikamrater, men frågan är, hur mycket orkar jag med?

Kommer Ingemar Johansson tillbaka som kommunråd? Det är en fråga som han inte vill prata om. Han lovordar sin ersättare, Mari-Louise Wernersson. Vad som händer i framtiden återstår att se.

ANNONS

- Jag har viljan att arbeta politiskt, men tänker först bli fullt återställd. Vilken uppgift jag än tar på mig så är det mycket krävande. Jag vänder och vrider på olika alternativ, men det dyker upp nya frågor hela tiden.

Det blir ett väldigt jämnt val, både lokalt och på riksnivå, tror Ingemar Johansson. De stora, viktiga valfrågorna i kommunen är som vanligt vård och omsorg.

Också frågan om idrotts- och evenemangshallar är viktig, men egentligen finns det inte så mycket som skiljer partierna åt:

- Vi söker skiljelinjer, men i de stora frågorna är vi eniga.

Det finns tid för reflektion numera, under de dagliga ensamma promenaderna på grusvägen utanför huset i Okome blandas stort och smått.

En kilometer kan bli till ett riktigt äventyr om marken är ojämn och en riktigt lyckad dag kan vara en sådan när åkgräsklipparen och hans herre uträttat sådant som förr var en enkel bagatell.

- Om 10, 15 år hoppas jag att jag kan se tillbaka på min stroke och känna att jag hade nytta av den.
ANNONS