Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

”Essomannen” har alltid nostalgi i tankarna

Den som vill tanka bilen kommer känna sig tankspridd på Krister ”Essomannen” Lindbloms bensinmack i Åhs. Där flödar endast nostalgi i pumparna.

Iklädd ett Esso-blåställ står han och välkomnar besökarna med en livlös blick. Förr tjänade ”Roy” som skyltdocka för modebutiken JC vid torget. Nu tittar nämnda mannekäng ut över en ständigt växande samling av prylar som ägaren Krister Lindblom förvärvar.

– Jag skulle bara ha ett garage, men det gick över styr. Det tog tre månader sedan hade jag fyllt ett helt rum med roliga grejer, säger Krister Lindblom som gläntar på dörren till sin nostalgimack.

Skylt startade samlandet

På taket reser sig samlingens kronjuvel. En Esso-skylt hämtad från Ica-butiken i Valinge. Den plockades ned 1972 och fick se dagsljus på nytt 30 år senare när Kristers samlande var i sin linda.

– Jag var där och sökte skyltar med glassreklam till sovrummet. Så började galenskapen. Mannen som drev butiken ringde och sa att han funnit massa Esso-grejer som kanske kunde intressera mig, berättar Krister Lindblom.

Det som i dag är ett nostalgimuseum utspritt på fem rum, började med en oansenlig samling som snabbt växte ur stringhyllan i sovrummet.

– Jag måttade för en tredje hylla och då kände jag att det var dags att bygga någonting eget för alla prylar.

Självväxande samling

Tak, väggar, skrymslen och vrår är belamrade med nostalgiska objekt. Varuautomat, pilsnerflaskor, pillerburkar, bensinmacksrelaterat, elektronik och skyltar är bara ett axplock av de 6 750 prylarna som trängs om utrymme. Det är ett långt och idogt sökande efter memorabilia att fylla de få lediga utrymmena med. Men ibland händer det att sakerna söker upp Krister.

– Lustigt nog är det många som kommer hit med grejer. Samlingen växer av sig själv.

”Konserverar lukten”

Vilken är favoriten av alla mackapärer och manicker? ”Nästa grej i rummet”, är standardsvaret. Men extra kärlek hyser Krister för det välbevarade oljeskåpet från 1926, som såg sina glansdagar på en IC-bensinstation – troligtvis belägen i Tvååker.

– Jag håller det stängt för att konservera lukten. Alla som luktar i skåpet får något doftminne. Det är som en tidsmaskin.

Övriga familjemedlemmar ser på Kristers galenskap, som han kallar sitt prylgalleri, med ”suckande acceptans”.

– Jag varken dricker eller röker, det är detta jag går loss på. Det kan vara galet att gå loss på en gammal oljeburk och tycka att det är det roligaste i hela världen, men sån är jag.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten