Seså, ta den här och ge till fåglarna, säger hustrun och sticker en överbliven pannkaka i min ena hand. I den andra har jag en skvätt vatten i en spann och en disktrasa för att torka av ett par skidor, som skall lämnas till auktion och ropas in av en beduin från Saharas öken eller av någon annan med intresse för försommarvarma långfärdsturer.
En stund senare står jag ute på backen och har kastat trasan åt duvorna och försöker torka skidorna med pannkakan. Det går inget vidare. Pannkaka och gammal klistervalla hör liksom inte ihop.
När jag upptäcker misstaget går jag in till hustrun och gråter stilla en stund mot hennes axel.
- Ta det bara lugnt, säger hon. Du har en släng av ÅNK. Det hör till åldern…
Vadå ÅNK? Jo, från goda vänner i Skåne kom nyligen ett utsökt kåseri av Margareta Johagen i Tidningen Nordsverige. Hon berättar att fenomenet ÅNK står för Åldersrelaterad Nedsättning av Kortminnet och beskriver hur trassligt det kan bli när grå pantrar i 70-plusåldern försöker göra mer än en sak åt gången.
Minnet sviktar. Man går från rum till annat, men glömmer vad man har där att göra och måste gå tillbaka till utgångsrummet för att kom-i-håget skall vakna. Under återtåget kommer man på några andra saker, som helst skall göras innan man kan göra det man just var på väg att göra, och så är minneskarusellen i full gång. Snart har man många bollar i luften. Alla dimper ner på en gång och förvirringen är total.
Margareta beskriver hur det blev när bilen skulle tvättas. Hon fastnade ständigt i nya saker, som fick henne att glömma den hon just var på väg att göra. Vi som nått mogen ålder känner igen oss:
”Vid dagens slut är bilen fortfarande smutsig, svarsblanketten har inte blivit postad, det står en flaska varm juice på bänken, blommorna är vissna, jag kan inte hitta någon penna, jag kan inte hitta mina glasögon, jag kan inte hitta fjärrkontrollen till tv, jag har ingen aning om var jag lagt bilnycklarna.
Jag försöker komma på varför det inte blivit något gjort idag. Det är förbluffande, för jag vet att jag varit upptagen hela dagen och jag är helt FÄRDIG”.
Nog kände du igen dig? Tröste dig, för du är inte ensam. Du har bara fått en släng av ÅNK.
Torsten Andersson
