Facklig kamp i början på 2000-talet. Arkivbild.
Facklig kamp i början på 2000-talet. Arkivbild. Bild: HENRIK MONTGOMERY

Vändning för LO-facken – lockar fler utrikesfödda

LO-fackens ökenvandring ser ut att vara över. Främst är det de utlandsfödda som nu hakar på och andelen fackligt anslutna på arbetsplatserna har ökat två år i rad. Det blir avgörande att kunna visa för de nya medlemmarna att det är värt pengarna, påpekar en forskare.

ANNONS

Efter stadiga nedgångar hela 2000-talet, vissa år rena rasen, så har det vänt. Organisationsgraden, det vill säga andelen fackligt anslutna på arbetsplatserna, kan ha bottnat.

– Den gick upp 2020, då var det första gången på flera år. Och nu 2021 gick organisationsgraden upp ytterligare, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och mångårig expert på fackens medlemsutveckling.

Tappar medlemmar igen

I årets rapport, utgiven av Arena Idé, framgår att organisationsgraden 2021 ökar, trots att facken efter ett starkt 2020 tappade medlemmar igen. Det kan delvis, enligt Anders Kjellberg, hänga ihop med att många tillfälliga jobb försvann – de tillfälligt anställda är mer sällan med i facket. Då stiger andelen anställda som är med i facket.

ANNONS

Viktigaste förklaringen till att organisationsgraden ökar är dock att fler utlandsfödda ansöker om medlemskap, om än fortsatt från låga nivåer. Att den legat klart lägre än för svenskfödda har sina orsaker, främst som en effekt av annorlunda erfarenheter. Många har kommit som flyktingar från utomeuropeiska länder och där finns knappt några fack och skepsisen kanske är större, enligt Anders Kjellberg. En annan orsak är att utlandsfödda har lösare anknytning till arbetsmarknaden och därmed går man, precis som många inrikesfödda i samma situation, inte med i något fackförbund.

– De är också överrepresenterade i branscher där det redan är låg organisationsgrad, säger Anders Kjellberg och pekar bland annat på krogbranschen.

Ansiktet utåt

Är då facken dåliga på att attrahera människor med annan bakgrund?

De kan i alla fall bli bättre, tycker Kjellberg.

– Det är viktigt att facken rekryterar förtroendevalda från andra länder. Det är ju de som är ansiktet utåt på arbetsplatserna, säger Kjellberg och fortsätter:

– Sen gäller det att visa på att facken kan göra nytta, och det gäller särskilt utlandsfödda.

Fackavgiften kan ju tyckas dyr, speciellt om man tjänar dåligt och kanske har en osäker anställning/inkomst. Det syns bland annat i att många bara är med i a-kassan.

– Fast många uppfattar fack och a-kassa som ett paket, säger Kjellberg.

ANNONS

Högst i världen

Men även om LO-facken haft ett mycket tufft 2000-tal, så är fortfarande lite drygt sex av tio arbetare med i ett fackförbund. I början av 2000-talet var den siffran nästan åtta av tio. Tjänstemannafacken har inte alls tappat lika mycket, där ligger organisationsgraden i dag på 74 procent.

Sammantaget är sju av tio anställda på svensk arbetsmarknad medlem i ett fackförbund, det gör fortsatt Sverige till det facktätaste landet i världen, enligt Anders Kjellbergs forskning.

Professor Anders Kjellberg har studerat fackens utveckling under många år. Arkivbild.
Professor Anders Kjellberg har studerat fackens utveckling under många år. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta: Kraftigaste raset i byggindustrin

2006 var organisationsgraden bland arbetare 77 procent, det vill säga nästan åtta av tio anställda var med i facket.

Den andelen sjönk stadigt till 60 procent 2018 där den låg still ett par år. De senaste två åren har organisationsgraden stigit till 62 procent.

Allra störst är nedgången inom byggverksamhet, från 81 till 58 procent.

För tjänstemännen har andelen sjunkit från 77 procent 2006 till i dag 74 procent.

Källa: Anders Kjellberg

ANNONS