Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Regeringens särskilda utredare Anders Wallner, som tidigare var Miljöpartiets partisekreterare, presenterar förslaget om utvecklingsledighet i dag. Arkivbild.

Utredning: Ledighet minskar inte ohälsa

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är positiv till utvecklingsledighet med a-kassa. Men till skillnad från det gamla friåret ska man inte få ledigt bara för att vila upp sig.

Utredningen om en ny typ av friår tillsattes för knappt ett år sedan. Förslaget som nu läggs fram kallas för utvecklingsledighet. Tanken är att en arbetstagare i upp till ett år ska kunna vara ledig för att kompetensutveckla sig med en ersättning motsvarande a-kassa.

En viktig skillnad mot friåret är att man inte kan få ledigt bara för att vila upp sig. Den skillnaden betonar Socialdemokraterna.

"Inte för att lata sig"

- Det är helt fel att vara ledig bara för att vila upp sig eller inte göra något särskilt. Jag ser inget behov för detta, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Finansminister Magdalena Andersson (S) understryker att detta inte är ett förslag "om att man ska betala ut pengar till människor som ligger i hängmattan och latar sig".

Precis som tidigare utvärderingar av friåret visat, så uppger utredningen att man inte hittat något stöd för att kortare arbetstid eller ledighet från arbete kan minska problemen med stressrelaterad ohälsa. Därför anser utredning att ledighet bara ska gälla för utbildning, arbetspraktik, prova på annat jobb eller för att starta eget.

- Detta är ett tydligt nej till friårsledighet, säger Ylva Johansson.

Kritik från M

Miljöpartiet har tidigare sett friåret bland annat som ett sätt att få folk att må bättre. När utredningen om en ny typ av friår tillsattes uppgav Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin att bakgrunden var den skenande utvecklingen av stress och utbrändhet.

Moderatledaren tycker att det nya förslaget är nästan lika dåligt som det gamla friåret som fanns 2005–2007.

- Vi behöver uppmuntra till arbete snarare än att vara lediga med bidrag och vi behöver uppmuntra en livslång omställningsförmåga där man lär sig nya saker under lång tid, säger Ulf Kristersson.

Både Moderaterna och Centern pekar på att det redan finns goda möjligheter att kompetensutveckla sig, till exempel genom att ta studiemedel eller studera samtidigt som man arbetar.

Utredningen bedömer att omkring 20 000 personer per år skulle omfattas och att de skulle kosta staten fyra miljarder kronor.

- Skattebetalarna får betala dyrt för att människor inte ska vara på jobbet, säger C:s chefsekonom Martin Ådahl.

Svårt att bedöma

Linus Liljeberg, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, tycker det är svårt att bedöma hur stort intresset för utvecklingsledighet kan bli.

- Intresset var stort för friåret, men då var man fri att göra vad man vill. Det var inte särskilt många som utbildade sig, säger han.

Liljeberg tror inte heller att utvecklingsledighet skulle bli "världens mest effektiva reform för att få arbetslösa in på arbetsmarknaden. Tanken är att den som tar ledigt ska ersättas av en vikarie. Ifau:s utvärdering av friåret visade dock att arbetsgivarna framförallt tog in personer som de tidigare haft som vikarier.

Liljeberg påpekar också att det är oklart vad arbetsgivarna skulle tjäna på att bevilja utvecklingsledighet.

Regeringen ska nu studera utredningens förslag innan den beslutar hur man ska gå vidare. Förslaget är utformat som en förordning, vilket innebär att det inte behöver godkännas av en majoritet i riksdagen.