Deadline för att lösa frågan om de sju myndigheternas finansiering går ut fredagen den 7 december. Saknas en uppgörelse vid midnatt väntar partiell nedstängning.
- Jag ser en betydande risk för att det blir så, säger Andreas Johnson, USA-expert på SEB, till TT.
Marknadseffekter?
En av myndigheterna som hotas av strypta finanser till följd av Trumps ultimatum till kongressen är departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security), som ansvarar för just gränsskyddet. Även jordbruks- och handelsdepartementen berörs. Anställda med nyckelpositioner skulle dock av allt att döma skyddas från permittering, för att inte statsapparaten ska bli helt utslagen.
Men för att de strypta finanserna ska få några större ekonomiska konsekvenser – förutom för de anställda som permitteras utan lön – krävs en ganska utdragen period av låst läge. En liknande budgetstrid ledde till stängda myndigheter i februari i år, fast då bara över en helg. Det skapade stora rubriker men gav ingen större effekt vare sig på marknaden eller på efterfrågan i ekonomin.
- Hade det hållit i sig i några veckor kanske det skulle ha sänkt USA:s BNP med 0,1 procentenheter på helåret, säger Johnson.
Stort glapp
Den uppkomna situationen har sin grund i höstens budgetförhandlingar i Washington, som till ungefär 80 procent färdigställdes i september. Men på grund av oenighet om just muren finansierades de aktuella myndigheterna enbart till den 7 december, för att ge mer tid till förhandlingar.
Men läget är fortsatt låst. Republikanerna har enbart majoriteten i kongressens båda kamrar i några veckor till och det är inte säkert att alla ledamöter röstar efter partilinjen. Från Demokraternas håll har New Yorksenatorn Chuck Schumer flaggat för att avsätta 1,6 miljarder dollar, cirka 14 miljarder kronor, till stärkt gränsskydd – vilket dock inte skulle inbegripa bygget av en mur. Det är samma belopp som tidigare diskuterats i blocköverskridande samtal i senaten.
Republikanerna i representanthuset har krävt 5 miljarder dollar, cirka 45 miljarder kronor.
- Det är ett ganska stort glapp mellan 5 miljarder och 1,6 miljarder, konstaterar Johnson.
Folkets stöd?
Budgetuppgörelser måste godkännas av kongressens båda kamrar innan presidenten kan skriva under den. Till följd av resultatet i mellanårsvalet den 6 november tar Demokraterna över majoriteten i representanthuset den 3 januari. Detta sätter punkt för två år där Republikanerna – med Donald Trump i Vita huset – kontrollerat kongressens båda kamrar.
Detta skifte i maktbalansen tror många bedömare, inklusive Johnson, kan vara ett skäl till att Trump nu trycker på extra i frågan om muren. Ett annat skäl till den hårdföra linjen är sannolikt att presidenten tror att den stärker honom inför presidentvalet 2020.
- Jag står fast. Vi behöver gränsskydd och en mur är en del av det, sade Trump till nättidningen Politico tidigare i veckan.
I andra intervjuer har han sagt att han tror sig ha folkets stöd efter den senaste tidens oro vid gränsen mellan Mexiko och Kalifornien, där tårgas satts in mot hundratals migranter som försökt ta sig in i USA.
Skuldtak - igen
Det budgetbråk som nu står för dörren är samtidigt en försmak på den stora strid som hägrar i mars, när ett undantag från USA:s så kallade skuldtak löper ut. Den frågan är enligt Johnson potentiellt mer allvarlig ur ett ekonomiskt perspektiv. Skuldtaket, som sätter en fast gräns för hur mycket pengar USA får låna, måste höjas för att USA inte ska få betalningsproblem.
- I ett extremscenario skulle USA kunna tvingas ställa in betalningarna, säger Johnson.
Det skulle i sin tur medföra en risk för sänkt kreditbetyg för USA och därmed långsiktigt högre finansieringskostnader.
Fakta: Fem miljarder till muren
Demokraterna, som i mellanårsvalet den 6 november vann en majoritet i representanthuset, vill inte ha någon gränsmur mot Mexiko. Men samtidigt vill de att budgetstriden avslutas före årsskiftet, så att de inte dras med detta problem när de tar över kontrollen över representanthuset nästa år. I nuläget har Republikanerna majoriteten i kongressens båda kamrar.
De fem miljarder dollar Trump kräver skulle täcka bygget av den omstridda muren mot Mexiko, hans kanske mest framträdande vallöfte. När den nya muren är på plats kommer ytterligare löpande finansiering att krävas för arbetet vid gränsen, enligt presidenten.
Fakta: Fattigdom och kriminalitet
I Tijuana i Mexiko med omnejd, på andra sidan gränsen från San Diego, USA, finns tusentals migranter från centralamerikanska länder som Guatemala, El Salvador och Honduras. De har tagit sig till Mexiko i hopp om att kunna fortsätta in i USA för att där ansöka om asyl.
Förutom fattigdom har migranterna flytt från det utbredda våldet och gängkriminaliteten — regionen har en av de högsta mordfrekvenserna i världen. Av Honduras befolkning lever 68 procent i fattigdom, enligt statistik från FN. Honduras är samtidigt ett av världens våldsammaste länder och mycket av våldet kommer från gängrivalitet och droghandel.
Många av migranterna har dock på senare tid fastnat i Mexiko, utan möjlighet att ta sig över gränsen till USA. Hundratals har fått hjälp att ta sig tillbaka till ursprungsländerna eller ansökt om asyl i Mexiko i stället för USA. Andra migranter hotas av deportering från Mexiko, sedan de försökt forcera gränsen mot USA.