Den starka konjunkturutvecklingen spelar regeringen, med finansminister Magdalena Andersson, i händerna. Arkivbild.
Den starka konjunkturutvecklingen spelar regeringen, med finansminister Magdalena Andersson, i händerna. Arkivbild.

Starka BNP-siffror ifrågasätts av experter

Kronan lyfter, räntorna stiger och finansministern gläds åt att tillväxten beräknas till 3,3 procent för andra kvartalet.

ANNONS
|

Trots tullbråk med USA lyfter exporten oväntat mycket enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Hushållens konsumtion är en annan positiv överraskning jämfört med förväntningarna.

Marknadsreaktionen är tydligt positiv, med stärkt krona och högre räntor. Det hänger samman med att tillväxten, om den håller i sig och trycker upp inflationen, kan bli en faktor som får Riksbanken att höja styrräntan tidigare än vad många räknat med.

Finansminister Magdalena Andersson (S) välkomnar SCB-talen.

- Det här är ytterligare en bekräftelse på att vi har en stark ekonomi, säger hon.

ANNONS

Högre tillväxt ger mer pengar till statskassan. Men det är inte aktuellt att börja planera för skattesänkningar, enligt finansministern.

- Förutom att vi behöver anställa fler poliser, undersköterskor och lärare de kommande åren ska vi naturligtvis också hantera klimatförändringen, inte minst med stöd till kommuner och våra bönder och skogsägare, säger hon.

Importen minskade

Såväl finansministern som bedömare varnar samtidigt för att dra för långtgående växlar på SCB:s snabberäkning.

- Med en så pass stark BNP-tillväxt, samtidigt som vi anser att vi ligger nära kapacitetsutnyttjandet, kan man tänka sig att vi även behöver importera för att möta efterfrågan. Men importen minskade med 0,1 procent, så vi har en del frågor till SCB kring det här utfallet, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

På Statistiska centralbyrån (SCB) är experterna ödmjukt öppna med att snabberäkningen för årets andra kvartal, som tas fram speciellt som stöd till finansdepartementets budgetarbete, ofta avviker från utfallet. På tio år har SCB:s snabberäkning, som när det gäller juni bygger på antaganden om produktionen i näringslivet, bara träffat rätt en gång.

ANNONS

Nybilsförsäljning spökar

Den allmänna bilden att svensk ekonomi bland ekonomer är att vi befinner oss i en fas av inbromsning. SEB:s Olle Holmgren delar denna uppfattning och tror bland annat att den oväntat starka nybilsförsäljningen i juni spökar. Han noterar minskade bostadsinvesteringar i SCB-underlaget och pekar på indikatorer för konsumtion som har vikt av nedåt sedan en tid.

- Konsumentförtroendet återhämtade sig lite i juli, men har fallit ned under det historiska snittet. Detaljhandelns förtroendeindikator föll under det historiska snittet i juli, till den lägsta nivån sedan 2013, säger han.

TT

Fakta: Tillväxt på 3,3 procent

Kronan och räntorna lyfte sedan Statistiska centralbyrån (SCB) beräknat tillväxten under årets andra kvartal till 3,3 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol och till 1 procent jämfört med kvartalet före.

Snittprognosen bland analytiker låg enligt en Reutersenkät på en tillväxt jämfört med i fjol på 2,6 procent.

Hushållens konsumtion under andra kvartalet beräknas ha ökat 0,9 procent jämfört med första kvartalet medan produktionen inom näringslivet ökade 1,2 procent. Exporten ökade 0,5 procent, medan importen sjönk 0,1 procent.

Reviderade BNP-tal för andra kvartalet kommer den 13 september, vilket blir efter såväl nästa räntemöte i Riksbanken den 6 september och det svenska riksdagsvalet den 9 september.

Fakta: Vanligt med stora revideringar

Snabberäkningen för andra kvartalet har gjorts sedan 1996 för att bistå Finansdepartementet i budgetarbetet. Den kommer redan 30 dagar efter avslutat kvartal och bygger till större del på prognoser än årets övriga preliminära beräkningar av kvartalens BNP som SCB gör.

Det är vanligt med relativt stora revideringar av snabberäkningens tal. Sedan 2007 har snabberäkningen för årets andra kvartal bara träffat rätt en gång. I fjol låg den en hel procentenhet över det utfall som senare räknades fram av SCB.

Årtal Avvikelse i snabberäkning, procentenheter

2007 +0,1

2008 0

2009 -0,2

2010 -1

2011 +0,4

2012 +1

2013 +0,5

2014 -0,7

2015 -0,3

2016 -0,3

2017 +1

Källa: Statistiska centralbyrån

ANNONS