I skuggan av det politiska kaoset tog den italienska staten på onsdagen nya obligationslån för sammanlagt 5,6 miljarder euro, till priset av rejäla riskpåslag. Obligationslånen hade tre löptider: fem, sju och tio år. För det femåriga lånet lyfte räntan till 2,32 procent, vilket var 1,75 procentenheter högre än när Italien tog ett lån med samma löptid för bara två veckor sedan, enligt Financial Times.
Transaktionen gjordes efter de kraftigaste räntelyften för italienska obligationer på andrahandsmarknaden sedan euron infördes 1999. Samtidigt har priset för så kallade CDS-försäkringar som ger investerare viss ersättning om Italien ställer in betalningarna rusat i väg uppåt –.vilket är ett tydligt tecken på att marknadens förtroende för Italiens betalningsförmåga har urholkats.
Nytt Grekland?
Italiens snabbt stigande finansieringskostnader har lett till spekulation om att landet kan tvingas gå samma väg som Grekland och be om villkorade nödlån från EU:s stabilitetsfond (ESM) och stöd från Europeiska centralbanken (ECB).
Men att få reformkrav från Frankfurt och Bryssel godkända av parlamentet i Rom antas bli väldigt svårt. Plan B skulle då kunna bli att Italien ställer in betalningar och återinför den italienska liran som betalningsmedel.
Irene Mastelli, investeringsstrateg på Nordea, tonar ned risken för detta scenario. Hon räknar med att de italienska populisterna kommer att mjukna när läget blir kritiskt, precis som i slutet av Silvio Berlusconis senaste regering 2011.
För stort att rädda
Populisterna vill i första hand ha mer utrymme för att stimulera tillväxt med expansiv finanspolitik, enligt Mastelli.
- Det de vänder sig mot är åtstramningskraven från EU, inte euron, säger hon.
Dessutom tror Mastelli att för mycket står på spel i finanssystemet och för eurosamarbetet för att låta situationen spåra ur.
- Italien kan inte räddas. Grekland kan räddas, men Italien är för stort. Därför är situationen annorlunda, säger hon.