Klas Friberg välkomnar teknikutvecklingen i sig och säger sig se många fördelar med att bygga ett svenskt 5G-nät.
- Men det öppnar också upp sårbarheter och risker, både sådana vi kan se i dag och, så som jag bedömer det, risker som vi i dag inte ser men som kommer att finnas i det där systemet, tillägger han.
"Behöver ha örnkoll"
Därför är det viktigt vem som levererar utrustningen och bygger upp nätet, säger han.
- Vi behöver ha örnkoll både på uppbyggnaden och sedan hela tiden på den här typen av system, säger Friberg.
- Jag tycker att allting som hanteras av länder som visar antagonistiska avsikter mot Sverige bör vi värdera och fundera på.
Frågan om vem som ska bygga nästa generations mobilnät, 5G, och vilken utrustning som ska användas har blivit en storpolitisk fråga i skuggan av handelskriget mellan USA och Kina.
Kinesiska Huawei har portats i USA då USA:s regering ser Huawei som ett hot mot rikets säkerhet och hävdar att utrustningen kan användas för spionage: USA har även uppmanat allierade runt om i världen att göra samma sak.
Inget regeringsbeslut
Huawei har vid upprepade tillfällen sagt att de inte tillåter att deras utrustning används för spionage. Men flera västländer – som Australien och Nya Zeeland – har redan förbjudit användningen av Huawei-utrustning i ländernas 5G-nät. Frågan diskuteras även på EU-nivå och i länder som Norge, Storbritannien och Tyskland.
I Sverige finns inget regeringsbeslut i frågan, men det pågår ett arbete i regeringen för att se till att det finns möjlighet att stoppa 5G-leverantörer som utgör säkerhetshot.
Enligt Friberg är det i första hand Ryssland och Kina som utgör underrättelsehot mot den svenska ekonomin och staten. Fast något tvärnej till Huawei-utrustning i Sverige vill han inte leverera.
- Min uppgift och Säkerhetspolisens uppgift är att ge råd till regeringen i de här frågorna. Och det gör vi.
Generellt tycker Friberg att det finns anledning att noga följa utländska investeringar i Sverige från antagonistiska aktörer, även om de vid första anblicken ser ut som helt vanliga affärstransaktioner. Både Ryssland och Kina använder sig enligt Friberg av metoder och lagar som gör att de kan kräva av alla sina medborgare och företag att de bistår staten med information.
- Det tycker jag man behöver vara väldigt vaksam med, säger han.
"Har varit och är naiva"
Friberg vill dock inte uttala sig specifikt om vilka stora kinesiska investeringar i Sverige som kan vara problematiska redan i dag.
- Men vi bör alltid fundera på länder som visar antagonistiska avsikter om vad de gör. Det är ju så att i mångt och mycket så rullar de här verksamheterna på, men om det behövs så kommer de att användas emot oss av de här staterna som vi pratar om.
Friberg hoppas att den nya säkerhetsskyddslag som trädde i kraft i april ska stärka arbetet med att skydda Sverige.
- Jag tycker att både myndigheter och företag har varit och är naiva när det gäller säkerhetsskyddsfrågorna, säger han.
- Nu finns det en möjlighet, till och med en skyldighet, med den nya säkerhetsskyddslagen att reducera de här sårbarheterna som vi pratar om. Och det är bra.
Fakta: PTS ska göra riskanalys
Post- och telestyrelsen (PTS) har fått regeringens uppdrag att göra en riskanalys för IT-säkerhet i svenska 5G-nät, i enlighet med en rekommendation från EU-kommissionen. Analysen ska göras i samråd med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Marknadsaktörer och branschorganisationer ska också höras i analysen.
Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) har tidigare i år deklarerat att regeringen vill kunna stoppa komponenter, leverantörer och operatörer om inte uppfyller säkerhetskraven från att delta i uppbyggnaden av de nya svenska 5G-näten, utan att peka ut någon särskild tillverkare eller stat.
Siktet är inställt på att i december i år auktionera ut spektrumutrymme i Sverige för de nya mobilnäten.
Källa: Regeringen
Fakta: Säkerhetsskyddslagen
Den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) gäller från den 1 april 2019 för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Den omfattar fler verksamheter än tidigare, och i lagstiftningen förtydligas att den gäller både offentliga och privatägda verksamheter.
Säkerhetsskydd handlar om att genom förebyggande arbete skydda säkerhetskänslig verksamhet hos myndigheter och företag mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten.
Ovanpå de skärpta säkerhetskraven i den nya lagstiftningens har Säkerhetspolisen tagit fram kompletterande föreskrifter om säkerhetsskydd. Det planeras även ett antal vägledningar som ska fungera som stöd för verksamhetsutövare som omfattas av regelverket, som ska vara klara den 1 juni.
Källa: Säkerhetspolisen