I april höjde Riksbanken styrräntan – tidigare kallad reporäntan – för första gången över noll procent sedan 2014. För att parera prisökningarna, inflationstakten, i svensk ekonomi höjdes den till 0,25 procent.
Under torsdagen meddelade Riksbanken att styrräntan höjs ytterligare med 50 punkter, till 0,75 procent. Det är den största räntehöjningen på 22 år. Senast det hände var i februari år 2000, då Riksbanken höjde styrräntan från 3,25 till 3,75 procent.
Inflationen har legat över Riksbankens mål om två procent sedan i höstas. I maj uppgick inflationen till 7,2 procent, enligt måttet KPI. Denna väntas ligga över 7 procent resten av året.
Riksbanksdirektionens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare och ligga nära två procent i början av nästa år.
De har även beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska ännu snabbare än vad som beslutades i april. De kommer under andra halvåret köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för som tidigare beslutat 37 miljarder.
Beskedet om räntejöjningen var väntat. Såväl Swedbanks chefsekonom Mattias Persson som SEB:s privatekonom Américo Fernández har tidigare flaggat för att dubbelhöjningen.
Därför höjer Riksbanken räntan
Med räntehöjningen hoppas man kunna kyla av ekonomin och undvika att inflationen får ett för fast grepp om ekonomin, exempelvis genom fackens krav om löneökningar i höstens avtalsrörelse.
Dåliga skördar, stigande energipriser, ekonomiska följdverkningar av kriget i Ukraina, sanktioner mot Ryssland och flaskhalsar i den globala logistikkedjan är några av förklaringarna till varför inflationstakten är så hög.
