Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Anko van der Werff, vd och koncernchef för SAS, och Carsten Dilling, styrelseordförande. Här vid en presskonferens under tisdagen där Chapter 11-planerna meddelades.
Anko van der Werff, vd och koncernchef för SAS, och Carsten Dilling, styrelseordförande. Här vid en presskonferens under tisdagen där Chapter 11-planerna meddelades. Bild: Lars Schröder /TT

Metoden har räddat flygbolag – men risker finns

SAS har beslutat att söka konkursskydd i USA. Flera krisande flygbolag har tidigare räddats på det sättet – men processen riskerar att bli kostsam och dra ut på tiden.
I värsta fall kan det ta flera år, enligt den amerikanska juridikprofessorn Barry Adler.

– Chapter 11 är välbeprövat, och har en lång historia av att rädda företag.

Det säger Barry Adler, professor i juridik och affärer vid New York University, och med särskilt fokus på amerikansk konkursrätt.

Han radar upp flera anledningar till att det är fördelaktigt för ett internationellt bolag att ansöka om ett så kallat chapter 11-förfarande i USA.

– Den vanligaste anledningen är att under chapter 11 så behåller ledningen oftast kontrollen över bolaget, till skillnad från hur det är i flera andra länder då bolag i stället riskerar att upplösas, säger han.

Beprövat koncept för flygbolag

Amerikansk rätt tillåter även en så kallad "preplanned bankruptcy" – alltså att ledningen för ett bolag i förväg har förhandlat fram en omstrukturering av skulden med de flesta större borgenärer. Även om vissa mindre borgenärer då inte samtycker till planen så binds de att följa den.

– I korthet: Om alla stora kreditgivare och ledningen har kommit överens, kan majoriteten tysta resten. Det ses som en väldigt fördelaktig aspekt med chapter 11, säger Adler.

Särskilt har flygbolag rekonstruerats via den metoden, bland andra de amerikanska jättarna United och American Airlines.

Efter pandemin valde även de latinamerikanska flygbolagen Aeroméxico, Avianca och Latam den vägen, trots att de saknar huvudkontor i USA.

– Jag kan inte svara för SAS, men generellt är det inte ett problem – särskilt inte för flygbolag – så länge man har verksamhet eller tillgångar i landet, säger Adler.

Samtidigt kan det finnas nackdelar med att göra en ansökan i USA, fortsätter han. Chapter 11 är endast giltigt utomlands ifall de utländska borgenärerna accepterar den amerikanska domstolens beslut.

TT: Hur troligt är det att så inte sker?

– Det beror på likheten i lagarna mellan amerikansk rätt och lagarna i hemlandet, säger Adler.

Kan ta flera år

Sveriges och USA:s lagar gällande konkurser och omstruktureringar håller på att närma sig varandra. Den 1 augusti får Sverige en ny lagstiftning som har många likheter med chapter 11.

– Den lagen gör att man kan omstrukturera ett bolag på liknande sätt som i USA, där man kan få ny finansiering och driva sitt företag under tiden, säger Marie Karlsson Tuula.

Hon är professor i civilrätt vid Karlstad universitet och har tidigare forskat på svensk och amerikansk insolvensrätt.

Även hon understryker att en chapter 11-process inte bara behöver vara positiv.

– Det är kostsamt, det försenar bolagets tid att åter bli lönsamt, och processen är känd för att ta lång tid, säger hon.

Exakt hur lång tid är svårt att svara på, men både Karlsson Tuula och Adler är överens om att en sak är avgörande: Ifall det redan finns en "preplanned bankruptcy" eller inte.

– Finns det kan det i bästa fall ta månader. Finns det inte, och förhandlingarna börjar nu, så kan det ta flera år, säger Barry Adler.

SAS vd Anko van der Werff har tidigare uppgett att processen väntas ta nio–tolv månader.

Fakta: Det här är chapter 11

Chapter 11 kallas ofta för en "rekonstruktionskonkurs". Det lämpar sig för företag som vill kunna fortsätta verka men behöver tid att omstrukturera sin ekonomi för att kunna betala sina skulder.

En annan fördel med chapter 11 är att det, på kort sikt, stoppar inkassokrav från borgenärer.

Chapter 11 kan ansökas om frivilligt, eller så kan den påtvingas om tre eller fler borgenärer lämnar in en ansökan till den amerikanska konkursdomstolen.

När ansökan är inskickad är borgenärerna tillfälligt förbjudna att vidta några åtgärder. Företaget eller individen har fyra månader på sig att komma med en omorganisationsplan, men den kan förlängas till 18 månader. Därefter kan borgenärerna föreslå rekonstruktionsplaner.

Planen är i grunden ett kontrakt mellan gäldenären och borgenären som definierar hur verksamheten ska fungera och uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. De flesta planer inkluderar vissa neddragningar för att minska kostnaderna och frigöra tillgångar.

När ett företag eller en individ lämnar in planen röstar borgenärerna i frågan om de ska acceptera den. De är vanligtvis samarbetsvilliga eftersom nästa steg är att ansöka om en så kallad kapitel 7-konkurs – där alla tillgångar likvideras och borgenärer i värsta fall kan bli helt utan ersättning.

Källa: Debt.org, amerikansk finanshjälpsorganisation