- Det de har föreslagit nu är lite av en halvmesyr, fortfarande med en del oklarheter, säger EU-kommissionären Cecilia Malmström till TT.
Hon ser det som särskilt problematiskt att det verkar som att den brittiska regeringen både vill lämna den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för människor, men samtidigt vara kvar i EU:s inre marknad för varor.
- Men det är i alla fall ett förhandlingsbud att börja med. Det har behövts länge, men nu finns i alla fall något att utgå från, säger hon.
Tolv veckor
Enligt Malmström pågår fortfarande analysen av buden från premiärminister Theresa May och hennes regering. En rad förhandlingsrundor mellan EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och den brittiska regeringen är inplanerade, både i sommar och i början av hösten.
Michel Barnier ser likt Malmström oklarheter när det gäller britternas relation till den inre marknaden. Han har dessutom krävt en brittisk garanti för att gränsen mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland förblir mjuk även efter brexit.
Nästa deadline för brexitförhandlingarna, EU-toppmötet 18–19 oktober, är bara tolv veckor bort.
- Klockan tickar väldigt snabbt nu, säger Malmström.
Samtidigt spekuleras det i att det kommer att krävas ett extrainsatt toppmöte om brexit i november för att få allt på plats.
Tanken är att uppgörelsen ska vara klar i så god tid att den hinner godkännas i Storbritannien, EU-parlamentet och i parlament i enskilda EU-länder tills det att Storbritannien formellt lämnar EU den 29 mars 2019.
- Hård eller mjuk brexit, det är lite upp till britterna. Det värsta vore väl om det inte blir något avtal överhuvudtaget. Det finns ju den risken, naturligtvis, säger Malmström om läget just nu.
Utan avtal
Från brittiskt håll sköts förhandlingarna under slutsträckan av den nye brexit-ministern Dominic Raab, som i en dramatisk regeringsombildning i juni ersatte David Davis. En annan viktig profil i den brittiska regeringen är den omstridde Boris Johnsons efterträdare som brittisk utrikesminister, Jeremy Hunt.
Hunt kampanjade för att Storbritannien skulle vara kvar i EU inför folkomröstningen 2016. Men nu varnar han EU för att räkna med att britterna viker ned sig.
- Utan en rejäl förändring i inställningen från EU:s förhandlare står vi nu inför en reell risk för att det av misstag slutar med att det inte blir ett avtal och det skulle vara ofattbart ekonomiskt utmanande, sade Hunt tidigare i veckan.
Fakta: IMF ser inga vinnare på brexit
Brexit, som sätter punkt för över 40 års allt närmare integration mellan den brittiska ekonomin och övriga EU, får inga positiva ekonomiska konsekvenser vare sig på den brittiska eller på EU-sidan, enligt Internationella valutafonden (IMF).
EU-länderna beräknas i snitt tappa 1,5 procentenheter i tillväxt om Storbritannien lämnar EU utan ett frihandelsavtal. Värst drabbas de länder med störst exponering mot den brittiska ekonomin, som Irland. Där beräknas bakslaget kunna bli 4 procentenheter.
För Storbritannien ska IMF ha en beräkning klar i september. Men det råder ingen tvekan om att BNP-bakslaget vid en hård brexit utan avtal blir störst i just Storbritannien, enligt IMF.
Källor: Dow Jones Newswire, Reuters