Stefan Ingves får stöd för nya perspektiv i växelkursanalysen av bland annat vice riksbankschef Per Jansson, enligt ett protokoll från senaste direktionsmötet den 24 april.
"Det är naturligtvis inte alls säkert att detta kommer att förbättra vår förmåga att göra prognoser för växelkursen, men med de erfarenheter vi har gjort är det väl värt ett försök", sade Per Jansson enligt protokollet.
Kronan har fallit
Stefan Ingves konstaterar på samma möte att Riksbanken som så många andra gånger antar att växelkursen gradvis kommer att stärkas, mot bakgrund av en stark svensk ekonomi och det svenska överskottet i bytesbalansen.
"För min egen del undrar jag om det inte är dags för ett omtag när det gäller analysen av växelkursen – kan det möjligen vara så att den reala växelkursen har försvagats av skäl som ligger utanför det konjunktursammanhang som vi fokuserar på?", tillägger Ingves.
Kronan har fallit rejält på senare tid, till den lägsta nivån mot dollarn sedan 2002 och mot euron sedan 2009. Global inbromsning och flera stora centralbanker som har avbrutit räntehöjningsplaner bidrar till utvecklingen.
Frågan om Riksbankens ansvar för växelkursens utveckling togs nyligen upp i en utfrågning i riksdagens finansutskott, där hela riksbanksdirektionen fanns samlad för att svara på frågor om årsrapporten för bankens verksamhet 2018.
- Vi rear ut svenska tillgångar, varnade SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist under utfrågningen.
Inflationsmål med flytande växelkurs
Stefan Ingves försvarade sig med att Riksbanken sedan början av 1990-talet inte för någon valutapolitik. Penningpolitiken förs med ett inflationsmål i kombination med flytande växelkurs och enligt Ingves är dessutom kronkursens effekter på inflationen begränsad.
När det gäller den reala växelkursen på längre sikt avgörs kronans värde enligt Ingves av hur Sverige hanterar strukturella utmaningar som handelsvillkor, produktivitet och vilka varor och tjänster som Sverige producerar.
- Det är helt andra faktorer, som inte penningpolitiken rår på, sade han.
Fakta: Lämnade styrräntan oförändrad
Riksbankens direktion beslöt enhälligt på mötet i april som väntat att lämna styrräntan oförändrad på minus 0,25 procent.
Riksbanken sänkte också den så kallade räntebanan framöver, vilket innebär att nästa räntehöjning nu väntas bli aktuell under andra halvåret 2019 eller i början av 2020.
På mötet beslöt samtidigt en majoritet i direktionen att Riksbanken från och med i sommar och till slutet av 2020 ska köpa statsobligationer för 45 miljarder kronor. Syftet med obligationsköpen är att inte minska Riksbankens innehav av statsobligationer när redan köpta obligationer löper ut.
Vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot obligationsköpen. De båda ser risker förknippade med stödköpen samtidigt som det inte är tydligt för dem att köpen bidrar till att uppfylla målet med penningpolitiken om prisstabilitet med en inflation vid 2 procent.
Källa: Riksbanken