Bostadsbristen har resulterat i långa bostadsköer, och den som vill komma in på svensk bostadsmarknad är mer eller mindre tvingad att köpa sig en bostadsrätt med lån upp över öronen som följd.
- Det försämrar inte bara rörligheten på arbetsmarknaden, utan underminerar också jämlikheten, säger Craig Beaumont, chef för IMF-delegationen i Sverige.
Fonden välkomnar därför marknadshyror för nyproducerade hyresrätter, som partierna i januariöverenskommelsen kommit överens om – men tycker att regeringen borde gå ännu längre.
- Det är bra men lämnar en stor andel av beståndet kvar under kontroll, säger Beaumont.
Stegvis avreglering
Han tillägger att en total avreglering däremot inte kan ske över en natt. I stället föreslår fonden en stegvis övergång, som sker i takt med att nya hyresgäster flyttar in.
- Och för att göra det mer politiskt acceptabelt föreslår vi att det kan kompenseras med utökat bostadsbidrag och en temporär skatt på signifikanta hyresintäkter.
I utvärderingen pekar IMF också åter på fördelarna med att återinföra fastighetsskatten.
Enligt fonden har slopandet av fastighetsskatten gjort det möjligt för vissa att ockupera fler bostäder än nödvändigt. Och som ett första steg föreslås regeringen fokusera på de områden där behovet av mobilitet är som störst.
- De här olika insatserna skulle tillsammans kunna göra stor skillnad, säger Beaumont.
Utöver bostadsmarknaden lyfter IMF även att svensk ekonomi står inför stora demografiska utmaningar, vilket innebär omfattande investeringar i sjukvård och utbildning, varför det enligt fonden vore lämpligt att temporärt göra avsteg från det så kallade överskottsmålet på 0,33 procent.
- Det andra alternativet vore att höja skatterna eller dra ner på utgifter på annat håll.
- Givet den svenska statens goda ekonomi vore det rimligare att ligga på minus 0,2 under den period som investeringstakten är hög.
"Får vi titta närmare på"
Magdalena Andersson (S) är inte förvånad över IMF:s önskemål om marknadshyror. Enligt henne är det något som fonden upprepat "i alla år".
- De är ekonomer, säger hon och tillägger att hon är mer öppen för att göra undantag från överskottsmålet.
- Det får vi titta närmare på.
IMF passar också på att belysa några punkter gällande svensk arbetsmarknad. Fonden ser positivt på att parterna satt sig ner för att se över hur den kan bli mer flexibel, men hävdar att också lönebildningsprocessen bör uppgraderas.
Sedan industriavtalet 1997 är det exportindustrin som sätter märket, något som enligt IMF resulterat i allt för blygsamma reallöneökningar med låg inflation som följd.
- Mycket har hänt i ekonomin sedan 1997. Industrin är fortfarande betydande, men servicesektorn är minst lika stor. Och genom att låta fler branscher delta i processen skulle lönerna bättre reflektera den övergripande utvecklingen i svensk ekonomi, säger Beaumont.
Fakta: IMF:s prognoser
Internationella valutafonden (IMF) konstaterar i sin årliga utvärdering av svensk ekonomi att tillväxten i Sverige kommer att dämpas under 2019, inledningsvis ner till 1,2 procent för att sedan landa på runt 2 procent efterföljande år.
Fonden noterar att jobbtillväxten varit god de senaste åren, och att arbetslösheten var nere på 6,2 procent i slutet av 2018 – men att lönerna trots detta inte riktigt hängt med. Enligt IMF var inflationen på strax över 2 procent under 2018 mestadels driven av höga energipriser.
Exklusive energipriser tror IMF att inflationen kan uppgå till 1,7 procent i slutet av 2019, och fonden stödjer därför Riksbankens avvaktande hållning.
IMF:s prognos är att överskottet för den svenska staten landade på 0,8 procent av BNP förra året. De konstaterar att finanserna är starka med en statsskuld på 38 procent av BNP.
Källa: IMF