Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Telias förre vd Lars Nyberg vid den stora korruptionsrättegången i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.

Gammal lag prövas i Teliamålet

En gammal lag kan vara det som räddar Lars Nyberg och de andra tidigare Teliacheferna när muthärvan i Uzbekistan avgörs i rätten på fredagen. 6,5 år sedan brottsutredningen startade kommer tingsrättens dom. Och den mutlag som gäller nu prövas inte i målet.

Det är ett mastodontfall som nu når sin slutpunkt, såvida inte domen överklagas. Siffrorna talar sitt tydliga språk:

• Misstänkta mutor på cirka 3 miljarder kronor – långt mer än i något annat svenskt korruptionsmål.

• En polisutredning på cirka 30 000 sidor.

• En sex år lång förundersökning.

• Ett 50-tal rättegångsdagar.

Telias förlikning med myndigheter i USA och Nederländerna rör sig i sin tur på internationella toppnivåer: 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst sedan bolaget i och med i Uzbekistanaffärerna erkänt brott mot amerikansk mutlag. Slutnotan för telekombolagets "äventyr" i regionen, som nuvarande vd Johan Dennelind kallat det, är inte färdigberäknad, men kostnaden uppgår till många miljarder för aktieägarna med svenska staten i spetsen.

Staten och folkaktien

De osmickrande affärerna har rimmat illa med bilden av gamla Televerkets arvtagare, med svenska staten som största ägare och med folkaktien – bolaget har 480 000 aktieägare, flest av alla svenska företag.

Fallet för diktatorsdottern Gulnara Karimova är också spektakulärt. Från obscent rik jetsetdiva, med påstådd professorstitel, företagsmagnat, sångerska, modeskapare och FN-ambassadör, till husarrest och fängelsestraff för ekonomisk brottslighet, med koppling till Telias affärer. Hon var också, visar den svenska utredningen, den som fick miljarderna på sina konton, medan Telia fick de licenser och annat som krävdes för verksamheten i den ärkekorrupta centralasiatiska republiken.

Ett givet rättsfall med andra ord? Solklart att Nyberg, den forne affärsområdeschefen Tero Kivisaari och en tidigare jurist på Telia hamnar bakom lås och bom i flera år?

"Inte mutbrott"

Nix. Kanske inte ens om rätten anser det bevisat att de tre såg till att berika Karimova i utbyte mot licenserna. För att citera den mutmisstänkte tidigare Teliajuristens försvarsadvokat, den rutinerade Hans Strandberg:

- Det kan ha begåtts en rad olika brott, men inte mutbrott.

För att förstå Strandbergs och målets andra advokaters resonemang måste vi se på vilken lag som gällde 2007–2010, då de betalningar ägde rum som fallet gäller.

Här trycker försvaret på det som kallas tjänstesamband i lagen. Man kan bara muta någon som formellt ansvarar för det beslut som den som mutar vill ha, enligt detta resonemang. Och någon sådan anställning hade inte Karimova. Hon påverkade beslut för att hon var dotter till den dåvarande envåldshärskaren Islam Karimov. Hon kunde hota tjänstemän att fatta de myndighetsbeslut hon ville se, men i den gamla lagens mening skulle hon inte vara mutbar.

"Reell" befattningshavare

Men så kan man inte se det, kontrar åklagarsidan, och påpekar bland annat att Karimova hade den reella makten – det var så det funkade i den stenhårda diktaturen Uzbekistan. Man kan inte jämföra med formella förhållanden i ordnade demokratier.

Från 2012 gäller en ny mutlag i Sverige. Med den hade rättsläget i Teliamålet varit annorlunda. Det medger till och med flera av de misstänktas advokater (utan att för den skull påstå att deras klienter därmed skulle ha begått mutbrott).

Med den nya lagen ryms så kallad handel med inflytande, som innebär att man mutar en mellanhand som påverkar myndighetsutövning. Den nya lagen rymmer också "vårdslös finansiering av mutbrott", då man genom bristande kontroll av en motpart kan främja en muta.

Domen får utvisa hur Stockholms tingsrätt tolkar den gamla lagen.

"Inte gjort fel"

Alla tre misstänkta förnekar brott.

- Jag har fan inte gjort något fel, sade Nyberg till TT när rättegången avslutades.

Och kanske är det precis som den förre vd:n har sagt, att det kunde vara okej att göra affärer med en diktatorsdotter. Att det visserligen ser illa ut, att hon, och inte det uzbekiska folket, får pengarna, men att det åtminstone var lagligt då i Sverige, det som Telia gjorde.

Enligt Nyberg själv frågade han Telias dåvarande chefsjurist om det var ett problem för företaget om Karimova var den egentliga partnern i Uzbekistan. Svaret, enligt Nyberg, var att det inte var det.

Klockan 11 på fredagen vet vi om tingsrätten delar den analysen.