Chefen för åklagarkammaren riksenheten för korruption, Kim Andrews, bekräftar för TT att han har skickat in ett överklagande till domstolen.
Tingsrätten har inte uppfattat alla fakta i domen korrekt, anser han.
- Det är fakta som kan ha haft avgörande betydelse för utgången i målet, säger Andrews, utan att gå in så mycket på detaljer.
Åklagarsidan krävde stränga fängelsestraff för mutor på omkring 3 miljarder kronor. Pengarna gick till den dåvarande diktatorn Islam Karimovs dotter Gulnara Karimova, och i utbyte kunde Telia verka som mobiloperatör i det centralasiatiska, notoriskt korrupta landet.
Annan uppfattning
Men tingsrätten ansåg i sin dom den 15 februari att Karimova inte ingick i den begränsade krets med personer som är mutbara, enligt den gamla lagstiftning som gällde när affärerna ingicks, 2007–2010. Detta eftersom hon inte formellt ansvarade för myndighetsutövning. Om hon i praktiken gjorde det, i kraft av sin makt som presidentens oantastliga dotter, har ingen betydelse, resonerar rätten.
- Där har jag en annan uppfattning än tingsrätten, säger Andrews.
- Om man hårdrar lite grann hamnar man i att en företrädare eller en regering som inte bygger på en svensk konstitution inte skulle kunna vara mutbar bara för att den inte är vald i demokratisk ordning eller liknande.
Inte sett överklagan
Lars Nybergs försvarare har ännu inte fått möjlighet att ta del av överklagan.
- Därför har jag inga kommentarer att lämna i nuläget, säger försvarsadvokat Cristina Bergner till TT.
Nyberg och de andra som åtalades förnekar brott.
Fakta: Uzbekistanaffären
Dåvarande Telia Sonera (nu Telia Company), till 37,3 procent ägt av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 tillsammans med en lokal partner, Takilant. Brevlådeföretaget ägdes av diktatorsdottern Gulnara Karimova, som tjänade cirka tre miljarder kronor på affärerna 2007–2010.
I utbyte fick Telia bland annat 3G- och 4G-licenser.
Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, båda telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.
Telia enades 2017 med myndigheter i USA och Nederländerna om att betala 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor, och medgav brott mot amerikansk lag. USA:s mutlag är mycket vittgående och kan tillämpas på transaktioner i amerikansk valuta eller om mejl passerat servrar i USA.
Målet i Stockholms tingsrätt har däremot gällt tre inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.