EU:s miljöministrar landade i en kompromiss om 35 procent mindre utsläpp 2030 jämfört med 2021. Arkivbild.
EU:s miljöministrar landade i en kompromiss om 35 procent mindre utsläpp 2030 jämfört med 2021. Arkivbild.

Få är nöjda med EU:s nya utsläppsregler

EU:s uppgörelse om sänkta koldioxidutsläpp från bilar visar återigen att klimatklyftorna mellan medlemsstaterna är mycket djupa. Varken svenska politiker, miljörörelserna eller de europeiska biltillverkarna är nöjda med den senaste i raden av kompromisser.

ANNONS
|

- Jag är sammanfattningsvis besviken, konstaterade miljöminister Karolina Skog (MP) när hon kom ut från ministerrådets långdragna förhandlingar som slutade med kompromissen att koldioxidutsläppen från nya bilar ska minskas med 35 procent till 2030.

Det är långt från den svenska målsättningen på 50 procent och även klart sämre än vad många andra länder i norra och västra Europa önskat. Att en uppgörelse över huvud taget kunde komma till stånd berodde på ett tillägg i slutminuterna som innebär lättnader för fattigare länder inom unionen där försäljningen av bilar med låga eller noll utsläpp i dag ligger långt under EU-snittet.

ANNONS

Gammal teknik

Mönstret känns igen från flera liknande uppgörelser de senaste decennierna nästan oavsett vad det handlar om inom miljöpolitiken. Resursstarka medlemsländer vill gå snabbt fram, medan fattigare länder bromsar med hänvisning till att det hotar jobb, att de inte har råd med investeringarna eller att de helt enkelt inte säger sig begripa varför Europa alltid måste agera globalt draglok inom miljöpolitiken.

- Det är den ständiga balansen mellan ny och gammal teknik. Många företag tjänar pengar på gammal teknik och vill fortsätta med det så länge som möjligt, säger Anders Wijkman som suttit i Europaparlamentet, varit generalsekretare i Naturskyddsföreningen och arbetat med miljöfrågor inom FN.

För de rika länderna finns inget alternativ, de måste gå i täten, påpekar han, och hänvisar till klimatrapporten från FN-organet IPCC tidigare i veckan.

- Det är otroligt bråttom. Världen måste sänka utsläppen med 60 procent fram till 2030. Vem ska gå först om inte Europa gör det i ett läge där Amerika har kapitulerat?

ANNONS

Alla är negativa

Reaktionerna från den europeiska miljörörelsen var genomgående negativa dagen efter kompromissen och biltillverkarnas lobbyorganisationer var också nedslagna. Även om utsläppsgränserna var lägre än vad EU-parlamentet krävt så hotar de ändå den europeiska bilbranschen, dess anställda och bilköparna, hävdar till exempel Erik Jonnaert, chef för lobbygruppen ACEA, skriver Autonews.

Vad utsläppsgränsen slutligen kommer att hamna avgörs av den så kallade trilogen där kommissionen, rådet och parlamentet möts. Förhandlingarna har redan inletts och kan komma att pågå under hela hösten. Enligt bedömare som TT talat med finns det ett tryck på att frågan ska vara avgjord före årsskiftet då Rumänien tar över som EU:s ordförandeland.

TT

Fakta: EU och bilutsläppen

EU-kommissionen hade föreslagit att koldioxidutsläpp från nya personbilar och lätta skåp- och lastbilar skulle minskas med 15 procent till 2025 och 30 procent till 2030, jämfört med 2021 års nivå.

EU-parlamentet har i sin tur redan röstat igenom en hårdare linje där man vill se 20 procents minskning 2025 och 40 procent år 2030.

Miljöministrarnas möte mynnade ut i en kompromiss, 35 procents minskning till 2030.

I förslagen ingår även målsättningar om hur stor del av marknaden som inom tidsperioden ska bestå av noll- och lågutsläppsfordon. Dessutom vill man ge olika former av incitament för tillverkning av lättare fordon.

Mötesresultatet i Luxemburg innebär att det nu ska hållas kompromissförhandlingar med EU-parlamentet.

ANNONS