Den 27 januari har det gått ett år sedan Donald Trump svor presidenteden i Washington. Arkivbild.
Den 27 januari har det gått ett år sedan Donald Trump svor presidenteden i Washington. Arkivbild.

Experter: Tacka inte Trump för lyftet

Börsrekord, full sysselsättning och höjda tillväxtprognoser. USA:s ekonomi ser oväntat stark ut efter ett år med Donald Trump i Vita huset. Men frågan är om den omstridde presidenten kan ta åt sig någon ära.

ANNONS
|

- Väldigt lite, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Börslyftet hänger på marginalen ihop med Trumps omstridda skattesänkningar, enligt Breman. Men både tillväxt och börs var på hög nivå och på väg uppåt redan när han tillträdde i januari 2017.

- Det är mer Barack Obama och Janet Yellen än Trump när det gäller tillväxten, säger hon, med hänvisning till Trumps företrädares åtgärder respektive den avgående centralbankschefens penningpolitik.

ANNONS

Lika stort i andra länder

Breman påminner om att börslyftet i fjol var ungefär lika stort i andra länder och att det i dagens breda globala tillväxt är lätt att överskatta Trumps betydelse.

Kollegan Robert Bergqvist på SEB gör samma bedömning:

- Trump och hans ekonomiska politik har knappast medverkat till att skapa fler jobb eller högre tillväxt, säger han.

Skattesänkningarna har dock redan inför genomförande påverkat positivt. Sänkningen av bolagsskatten antas ge högre aktieutdelningar. Det har lyft börsen vilket i sin tur sprider optimism. Detta är en viktig drivkraft för investeringar och tillväxt.

SEB:s Bergqvist beräknar den positiva effekten av skattesänkningarna till 0,3 procentenheter på tillväxten 2018.

- Några tiondelar i år och kanske nästa år, säger Breman.

Risker tornar upp sig

Skattereformen, av Trump lanserad som den största någonsin, beräknas kosta 1500 miljarder dollar (drygt 12000 miljarder kronor) på tio år. Det motsvarar cirka 1 procent av USA:s BNP. Efter en kortlivad positiv effekt tornar stora risker upp sig, varnar de båda ekonomerna.

ANNONS

De ser en risk för ökade klyftor och mer politiska spänningar i det redan polariserade USA. Dessutom ger lägre skatteintäkter ett högre budgetunderskott, vilket späder på den redan stora statsskulden.

Just statsskulden är ett mer eller mindre akut problem för Trump. Utan en uppgörelse med demokraterna i kongressen riskerar Trumpregeringen att slå i det lagstadgade skuldtak som finns i USA. I princip slog Trump i skuldtaket redan i december, men ett en uppgörelse om undantag som löper ut i veckan har löst de kortsiktiga finansieringsproblemen.

Kongressen måste enligt USA:s finansminister Steven Mnuchin lyfta skuldtaket den 28 februari för att undvika en kris.

- Jag tror de kommer överens. Jag tror inte kongresspolitikerna ett halvår inför mellanårsvalet vågar skapa kaos, säger Bergqvist.

Främst hot

Trump lovade i valrörelsen 2016 att riva upp handelsavtal, avreglera och storsatsa på infrastruktur. Han har under första året frånträtt TPP-avtalet med Stillahavsländerna och lagt TTIP-avtalet med EU i frysen.

Men i övrigt har den protektionistiska retoriken främst varit hot. Tullar på varor på Kina har inte chockhöjts och någon mur mot Mexiko är inte byggd.

ANNONS

Handelsavtalet Nafta med Kanada och Mexiko är inte heller upprivet. Helt nyligen förlängdes förhandlingsfristen av Trump, med hänvisning till svårigheterna att nå en bra uppgörelse med tanke på att Mexiko står inför ett presidentval.

TT

Fakta: Den åttonde största skattesänkningen

President Donald Trumps skattereform, som inkluderar en sänkning av bolagsskatten från 35 till 21 procent, innehåller en rad förändrade skattesatser och regler. Sammantaget beräknas de dra ned skatter i USA med 3200 miljarder dollar på tio år.

Men samtidigt ger justeringar för vissa avdrag och undantagsregler, som trycker upp skatterna med 1700 miljarder dollar. Nettoutfallet beräknas därför till 1500 miljarder dollar.

Trump lanserade reformen som den största någonsin. Men det stämmer inte om man mäter som andel av BNP, då den hamnar på cirka 1 procent. Till och med Barack Obama genomförde större skattesänkningar under krisåren och historiskt rekord har Ronald Reagan med sin skattechock 1981 som uppgick till 2,9 procent av BNP.

Som andel av BNP ärTrumps skattesänkning i själva verket den åttonde största i USA sedan 1918.

Källor: Committee for a Responsible Federal Budget, USA Today

Fakta: Stagnerade reallöner, ökade klyftor

Reallöneökningarna i USA, alltså lönelyftet om man räknar bort inflationen, har sedan början av 1970-talet fram till i fjol bara ökat med 10 procent. I årstakt innebär det att reallönerna ökat med 0,2 procent.

De lågavlönade har haft sämst utveckling. Den lägst avlönade femtedelen av USA:s befolkning har i själva verket fått något lägre reallöner om man jämför med 1970-talet. Detta medan den högst avlönade femtedelen fått ett lönelyft på 27 procent.

En globaliserad arbetsmarknad och mer automatiserad produktion ute på företagen brukar kopplas till de ökade löneklyftorna.

Källa: The Hamilton Project, Brookings

Fakta: Höjda prognoser för USA:s ekonomi

Tillväxtprognoserna för Donald Trumps fyraåriga mandatperiod som USA:s president har höjts sedan han tillträdde.

I år väntas tillväxten öka till 2,7 procent mot fjolårets cirka 2,5 procent, enligt en enkät med ett 70-tal ekonomer gjord av The Wall Street Journal 5–9 januari. När tidningen gjorde samma enkät för ett år sedan, dagarna inför Trumps tillträde, räknade ekonomerna med en tillväxt på 2,4 procent 2018 och 2,5 procent 2017.

Under de två sista åren av Trumps mandatperiod, 2019–2020, räknar de flesta med en inbromsning ned till nivåer kring USA:s långsiktiga tillväxtprognos på 2,1 procent.

När det gäller arbetslösheten räknar ekonomerna med en nivå på 3,8–4,1 procent under resten av mandatperioden. Detta är upp till 0,7 procentenheter lägre arbetslöshet än snittprognoserna för ett år sedan.

Risken för recession har också minskat märkbart, till en sannolikhet på 13 procent mot 16,5 procent för ett år sedan. Och penningpolitiskt ser ekonomerna nu en något snabbare väg uppåt för styrräntan framför sig, upp till cirka 2,75 procent inför presidentvalet 2020.

Källa: The Wall Street Journal

ANNONS