Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Joe Biden tar över som president i USA med börser på rekordnivåer, trots att coronakrisen är långt ifrån över. Marknaden hoppas att stimulanser och infrastruktursatsningar ska få fart på konjunkturen. Arkivbild
Joe Biden tar över som president i USA med börser på rekordnivåer, trots att coronakrisen är långt ifrån över. Marknaden hoppas att stimulanser och infrastruktursatsningar ska få fart på konjunkturen. Arkivbild Bild: Mark Lennihan AP/TT

Börsen gillar Biden – trots skattepolitiken

Börsen verkar gilla Joe Biden, trots hotet om höjda bolagsskatter och att han gav sig på oljeindustrin första dagen som USA:s president.
Fokus på covid-19-pandemin, ett stort krispaket och en mer förutsägbar ledare än företrädaren Donald Trump välkomnas.

Fyra år präglade av Donald Trumps populistiska, plötsliga och ofta aggressiva utspel – inte bara mot politiska meningsmotståndaren, utan även mot domstolar, USA:s centralbank, tunga internationella institutioner och allierade runt om i världen – är över.

– Man behöver inte ligga vaken på nätterna och oroa sig för att man ska vakna till nya tullar. Det blir en betydligt större förutsägbarhet i internationella spelregler, även om man inte snabbt rullar tillbaka allt som Trump har gjort, säger Elisabet Kopelman, ekonom på storbanken SEB.

Goda nyheter för svenska företag

Maktskiftet i Washington borde vara goda nyheter för många svenska företag.

– Global tillväxt får en skjuts av Bidens stimulanser på kort sikt. Det är positivt för utsikterna för svensk exportindustri, inte minst med vår inriktning på investeringsvaror, säger Kopelman.

– Sedan skapar Bidens planer på en grön omställning möjligheter för svenska företag som ligger långt fram på det området, tillägger hon.

Högst upp på dagordningen i Washington just nu är Bidens krispaket på 1 900 miljarder dollar – med bland annat en kontantutbetalning på 1 400 dollar per person till de flesta hushåll i USA. Därutöver en förlängning av den förstärkta arbetslöshetsförsäkringen till och med september samt nya permitteringsstöd och skatteavdrag för barnfamiljer.

Ärendet brådskar men riskerar samtidigt att bromsas av en stökig riksrättsprocess mot Donald Trump i senaten.

– De måste verkligen få fart på ekonomin snabbt, säger Kopelman.

Stimulanspaket avgörande

Ett lyckat stimulanspaket är inte minst avgörande för hur mycket tid Bidenregeringen får på sig att genomföra mer långsiktiga reformer.

– Det kommer vara viktigt för att klara sig genom mellanårsvalet. Men också för att Biden behöver få igenom den del av sin agenda som han kanske inte kan få stöd för efter mellanårsvalet, säger Kopelman.

Misslyckas Bidenregeringen med återstarten kan Demokraterna redan hösten 2022 inte bara tappa sin minimala majoritet i senaten utan även förlora kontrollen av representanthuset.

Bidens motståndare, Republikanerna, har förvisso inte längre majoritet i senaten efter förlusten i omvalet i delstaten Georgia den 5 januari. Men de har inte släppt kontrollen över det mesta av utskottsarbetet och de kan dessutom stoppa mycket av Bidens politik då det normalt krävs 60 av 100 röster för att få igenom ny lagstiftning.

Med vicepresident Kamala Harris utslagsröst har demokraterna bara 51 röster.

Höjda minimilöner i hela USA – från det snart tolvåriga golvet på 7:25 dollar per timme – kan därmed få stryka på foten. Motståndet mot detta förslag illustrerades tydligt när republikanska senatorer grillade Bidens finansminister Janet Yellen i veckan.

Motsättningar i kongressen

Biden ser därför ut att tvingas nöja sig med att trycka in de mer tillfälliga av åtgärderna i det stora krispaketet i budgetprocessen. Då ryker per automatik alla förslag som ökar kostnaderna för privat sektor, som höjda minimilöner, men också åtgärder som permanent försämrar statsfinanserna.

– Men de tillfälliga satsningarna bör han kunna få igenom. Så jag tror inte det blir några dramatiska förändringar i paketet, även om det inte blir exakt 1 900 miljarder dollar, säger Kopelman.

Bidens första kraftmätning i kongressen ger en bild av vad som väntar framöver.

Motsättningarna i USA:s kongress antas bli ännu tydligare när det i ett senare skede blir dags för Bidens förslag om höjda bolagsskatter eller de delar av hans klimatpolitiska agenda som drabbar USA:s mäktiga oljeindustri. Då kan det även bli problem att få med sig kongressledamöterna från det egna Demokratiska partiet med väljarbas i delstater som är exponerade mot sektorn.

Joakim Goksör/TT

På marknaden lever förhoppningarna om ett konjunkturlyft från president Joe Bidens stora krispaket för att hantera coronakrisen och planerna på framtida stora infrastruktursatsningar.

Stämningen på börsen har sedan en tid i första hand påverkats av att vaccinationer mot covid-19 har godkänts och rullats ut i allt fler länder. Men faktum kvarstår, både Nasdaqbörsens index och det bredare S&P 500-index på Wall Street lyfte mer på Bidens installationsdag i onsdags än vad de gjort under någon annan installationsdag sedan Ronald Reagan installerades för 36 år sedan.

Och sedan valdagen den 3 november 2020 fram till Bidens installation hade S&P 500-index och Nasdaq lyft med 16 respektive 23 procent. Det kan jämföras med uppgången på 10 procent för Nasdaq och 6 procent för S&P 500-index mellan företrädaren Donald Trumps valseger den 8 november 2016 och hans installation den 20 januari 2017.

Biden har också välkomnats av många tunga näringslivsprofiler, som Google-ägaren Alphabets vd Sundar Pichai och Microsoft-grundaren Bill Gates. Båda har särskilt lyft fram Bidens dekret om att USA ska återansluta sig till det så kallade Parisavtalet.

Fast alla är förstås inte positiva. Tungviktare inom USA:s industri har exempelvis riktat hård kritik mot Bidens dekret om att återkalla tillståndet till bygget av den 273 mil långa och kontroversiella oljeledningen Keystone XL från Alberta, Kanada, till Mexikanska golfen i USA.