Kvinnor behöver i snitt spara i fyra år längre än män för att få ihop till kontantinsatsen.
Kvinnor behöver i snitt spara i fyra år längre än män för att få ihop till kontantinsatsen. Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT

Amorteringskravet slår hårdare mot kvinnor

Det skärpta amorteringskravet har både hyllats för sitt bidrag till en sundare prisutveckling, och kritiserats för att hindra unga från att ta sig in på bostadsmarknaden. Nu kritiseras det för att bidra till en ojämlik bostadsmarknad där kvinnor drabbas hårdare.

ANNONS

Kvinnor tjänar i snitt mindre och har därför svårare att köpa bostad än män. I genomsnitt behöver de spara fyra år längre för att få ihop till kontantinsatsen, visar en kartläggning från Statistiska Centralbyrån och Svensk Mäklarstatistik på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

I riket som helhet tar det i snitt 11 år för män och 15 år för kvinnor att få ihop de 372 750 kronor som krävs för att köpa en genomsnittlig bostadsrätt, förutsatt att de sparar 10 procent av årsinkomsten.

I Stockholms län tar det längst tid att spara till insatsen – 15 år för män och 18 år för kvinnor.

ANNONS

– Tyvärr är det så att kvinnors snittinkomst är klart lägre än mäns. Det skärpta amorteringskravet drabbar per automatik kvinnor i högre utsträckning än män, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Extra avgifter

I 15 av 21 län riskerar kvinnor som tjänar i nivå med genomsnittet för kvinnor en extra amorteringsutgift, som följd av det skärpta amorteringskravet. Män som tjänar i nivå med genomsnittslönen för män i länet påverkas endast i åtta av länen.

– Även om medianlönen är högre i storstäder är det inte tillräckligt för att kompensera. I Stockholm påverkas både män och kvinnor av amorteringskravet. Men det förvånar mig att det får effekter för kvinnor i så pass många län i landet, säger Svanberg.

På sikt skapar det skärpta amorteringskravet inlåsningseffekter för kvinnor som får svårare att köpa ett eget boende och flytta vid exempelvis en separation, menar han.

Slopa skärpta krav

Marcus Svanberg anser att det skärpta kravet kan slopas utan att det skulle få några allvarliga effekter, eller bidra till någon bostadsbubbla.

– Vi tycker att det första amorteringskravet var fullt tillräckligt, och är kritiska mot det skärpta då det slår hårt mot grupper som har behov att komma in på bostadsmarknaden och begränsad betalförmåga.

I stället bör omformulerade amorteringskrav, individanpassad kontantinsats och kraftigt sänkt flyttskatt hamna i fokus, fortsätter han.

ANNONS

– Det måste bli enklare för människor att flytta.

Fanny Hällegårdh/TT

I sammanställningen har medianinkomsten 2018 (brutto) på individnivå per län jämförts med genomsnittliga medelpriser på bostadsrätter på riks- och länsnivå. Medelpriset baseras på försäljningar som är genomförda på tolv månaders basis, per 31 augusti 2019. Beräkningen bygger på att köparen kan spara tio procent av årsinkomsten till en framtida kontantinsats och att

singelhushåll gör en bostadsaffär utan övrigt kapital att skjuta till. Statistiken är framtagen av Statistiska Centralbyrån och Svensk Mäklarstatistik och bearbetad av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Källa: Länsförsäkringar

ANNONS