Stort utbud. Försöksdjur har drabbats av ohälsa efter att ha matats med emulgeringsmedel, en typ av tillsats som finns i många vanliga matvaror. Här är några exempel – det finns betydligt fler.
Stort utbud. Försöksdjur har drabbats av ohälsa efter att ha matats med emulgeringsmedel, en typ av tillsats som finns i många vanliga matvaror. Här är några exempel – det finns betydligt fler.

”Detta är inte enda orsaken till fetma”

Att hitta en lösning på fetmaepidemin triggar forskare från hela världen. Tillsatser i maten kan vara en viktig pusselbit.

ANNONS
|

Men att förklara tarmsjukdomar och fetma med emulgeringsmedel är alltför enkelt, säger professor Gunnar C Hansson på Göteborgs universitet. Det troligaste är att det finns flera orsaker bakom sjukdomarna, säger han.

– Men, visst, tillsatser i maten kan vara en.

Läs också: Tillsatserna forskare varnar för

2008 gjorde Gunnar C Hansson och hans forskningsgrupp en upptäckt som, bland annat, banat väg för studien om emulgeringsmedel.

Vad man fann var att vi har ett slemlager i tjocktarmen som fungerar som en skyddande barriär mellan tarmbakterierna och resten av kroppen.

När hinnan, av någon anledning, blir störd kan bakterierna tränga igenom och orsaka kronisk inflammation.

ANNONS

– Och det har länge varit känt att en lågintensiv inflammation i tarmen kan påverka kroppens ämnesomsättning. Den stora frågan är vad som påverkar slemlagret så det blir genomträngbar, säger han.

Den amerikanska studien som publicerades i tidskriften Nature och som svensk media refererade till i går, pekar ut emulgeringsmedel som den stora boven i dramat. Undersökningen, som gjordes på möss, visade att denna typ av tillsatser i maten kan ge upphov till tarminflammation, som i sin tur kan orsaka ökad aptit, förhöjt blodsocker, och fetma.

Gunnar C Hansson, däremot, tror att förklaringen är mer komplicerad än så. Även om alla faktorer har med vår vällevnad att göra, säger han.

– En viktig detalj är att vi lever mycket renare nu är förr. Genom renheten har vi blivit av med bekymmer, som diarréer till exempel. Men förändringen av tarmens bakterieflora har gett oss andra problem i stället, konstaterar han.

En annan skeptiker till undersökningen om emulgeringsmedel är Nils-Gunnar Ilbäck, professor i toxikologi på Livsmedelsverket. Han menar att ”studien är jätteintressant” men att den inte går att applicera på människor.

– Mössen har exponerats för otroligt höga doser av emulgeringsmedel. Jag har räknat ut, att det är som om en människa på 60 kilo skulle konsumera 150 liter yoghurt varje dag, säger han.

ANNONS

De mängder emulgeringsmedel som vi normalt får i oss är väldigt små, oavsett vad vi sätter i oss, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

– Och riktvärdena för vad Livsmedelsverket anser är ett ”acceptabelt dagligt intag” ligger långt under vad mössen i studien matats med.

– Om vi skulle äta 1,5 liter dressing med sked, så kommer vi inte upp i riktvärdena. Och mössen har fått i sig tusen gånger mer. Bakteriefloran hade troligtvis ändrats, oavsett vilket ämne som överkonsumerats i den storleken, säger han.

Däremot följer naturligtvis Livsmedelsverket forskningen med stort intresse. Och skulle man uppleva att det verkligen fanns en hälsorisk med tillsatserna får man tänka om, tillägger Nils-Gunnnar Ilbäck.

– Men inte i dagsläget. Jag förstår att man letar förtvivlat efter orsakerna till tarmsjukdomar och fetma, men det här har blåsts upp.

Sedan i mitten av 1900-talet har antalet människor som drabbas av tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom flerdubblats. Dessutom har metabolt syndrom, med fetma och förhöjda blodsockernivåer, ökat dramatiskt.

Forskarna Benoit Chassaing och Andrew Gewirtz vid Georgia State University i USA har letat orsaken bakom sjukdomarna i en studie på möss. I försöken matades djuren med emulgeringsmedlen E433 och E 466, motsvarande en procent av födan.

Resultatet av studien visar att bakteriesammansättningen i mössens tarmar förändrades och att bakterierna kunde tränga djupare ner i tarmens slemhinna, vilket i sin tur orsakade inflammation. Djur med normalt immunförsvar fick en mildare inflammation och metabolt syndrom.

ANNONS