Svenskarna gillar ost. Varje år sätter vi oss 18,5 kilo ost per person. 13 kilo av den är hårdost och allra mest populärt på frukostbordet är herrgårdsost. Den är rundpipig, mild och så vanlig att den gränsar till slätstruken.
Så trodde vi – men ack vad vi bedrog oss.
När Konsumentpanelen fick i uppdrag att testa nio sorters färdigförpackade herrgårdsostar, visade det sig att skillnaden var väldigt stor mellan märkena.
Vinnaren från Ica fick en given plats på ostbrickan, medan Skånemejeriets herrgårdsost sågades totalt.
– Mm-mm... Det här är ostarnas Zlatan, sa Anders Karlsson om förstaplaceringen.
En enhällig testpanel förklarade att, en god ost gärna får vara lagrad, men att den samtidigt ska vara krämig och mjuk. En balansgång som inte alltid är enkel vid inköpet, om hela familjen ska tycka att det smakar bra.
– Den här är klart barnvänlig, men lite trist, tyckte Louise Olsson om Engholms herrgårdsost från Netto.
Enligt henne passar herrgården allra bäst i en toast. När osten smälter mellan brödskivorna är strukturen på ostsorten outstanding.
– Då blir den så där trådig och god, förklarade hon.
Ost är ett av våra allra äldsta livsmedel och tillverkades redan flera tusen år före Kristus. Vad man tror, är att man kom på att tillverka ost genom att mjölken förvarades i torkade komagar som transporterades på kameler genom öknen. Löpet i magsäckarna, tillsammans med skumpandet på kamelerna och en idealisk temperatur, ystade mjölken till ost. Hållbarheten förlängdes och man hade hittat ett sätt att bevara mjölkens näringsämnen året om.
Troligtvis var det munkarna som tog osten till Sverige på 1000-talet, och kunskapen letade sig ut till slott och gårdsmejerier. Sedan 1950-talet tillverkas dock ost i högteknologiska anläggningar, även om tekniken fortfarande är densamma. Mjölken separeras, pastöriseras och ystas till ost.
– Fast det finns ju knappt några hål i de här ostarna, klagade Peter Wahlbäck besviket.
Herrgård är annars en, så kallad, rundpipig ost och har vanligtvis hål till skillnad mot grynpipiga varianter, som till exempel prästost.
Om en ost har hål eller inte beror på om den har pressats före eller efter vasslen har tappats av. Den koldioxid som bildas under mognadsprocessen måste nämligen ”spränga sig ur” osten, om ostkornen pressas före vasslen har avlägsnats. Hålen är kratrar- na som blir kvar efter detonationerna.
– Men den här får ett extra plus för sina fina hål, tyckte Kerstin Svensson om Icas herrgårdsost.
