Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Seglora gamla prästgård. Huset byggdes från början med valmat tak men under 1800-talet höjdes gavlarna. Den förändringen består. Till vänster syns en kopia av en ladugård som hörde till ett soldattorp. Kopian byggdes 1979.

Den gamla prästgården bevaras för eftervärlden

Historiens vingslag susar i den gamla prästgården i Seglora. Den utgör en intressant gammal kulturmiljö, ett stenkast från Viskan.

Om man kör från Rydal mot Borås kommer man ganska snart att passera kommungränsen. Någon minut efter att man gjort det anländer man till Seglora.

Orten har anor i medeltiden. Säteriet Segloraberg - växelvis ägt av kronan, kyrkan och olika adelsätter - har varit central i bygden.

Den första kyrkan byggdes troligen på 1200-talet, den andra på 1700-talet. Den kyrkan är numera ett populärt besöksmål på Skansen i Stockholm. Den nya kyrkan invigdes 1903.

Men det är inte om kyrkan som sådan den här artikeln ska handla. Istället parkerar jag bilen vid den byggnadsminnesförklarade prästgården. Den byggdes 1793 och användes som kyrkoherdebostad fram till 1918 och därefter, fram till 1939, som boställe för komministern.

Under andra världskriget användes gården av Försvarsmakten. 1949 övergick ägandet till en stiftelse som skulle förvalta gården och hyra ut den till traktens föreningar.

Ganska snart stod det klart att den då nybildade hembygdsföreningen var enda hyresgäst och det är också den som numera står för verksamheten i huset.

På prästgården bodde prästen och hans familj men naturligtvis också pigor och drängar. Prästgården fungerade på många sätt som en vanlig bondgård. Torpare och småbönder fick göra dagsverken för kyrkoherden.

Lars-Göran Pettersson, ordförande i Seglora hembygdsförening, visar runt i huset.

Ljuset från fönstren faller vackert över trägolven. Dörröppningarna har höga trösklar och i flera rum finns så kallad bröstpanel - ett utmärkt exempel på 1700-talsarkitektur.

Prästfamiljen levde ett gott liv här. Pigorna däremot fick trängas i vad vi idag skulle kalla en skrubb.

– Prästfamiljen hade en väldig uppassning, säger Lars-Göran Pettersson.

Huset är väl bevarat. Tillbyggnader som tillkommit efter 1793 har tagits bort - bland annat en veranda och en balkong.

Men trädgården är inte densamma som på 1700-talet. Uppfartens runda plantering är borta till förmån för en större gräsmatta.

Den som besöker prästgården kan numera också beskåda en ladugård, en ryggåsstuga, en gammal stockbåt samt brandbilsgaraget som hyser Seglora brandförsvars gamla Chevroletbrandbil samt en utställning om järnålderns järnframställning i bygden.

Gården är öppen de flesta måndagar, eller efter överenskommelse.

Omkostnaderna för att hålla gården i skick är dryga.

– Hembygdsföreningen håller i en del kulturevenemang för att få ihop pengar. Det största grejen är vårt midsommarfirande. Det drar in mest pengar, och det behövs, berättar Lars-Göran Pettersson.

– Stiftelsen har inga pengar. Men vi har fått 50 000 kronor från länsstyrelsen i år för att renovera fönstren. Den beräknade kostnaden är 350 000 kronor. Men vi får göra så många fönster det räcker för och söka mer bidrag sedan.

Trots allt huvudbry med ekonomin är den gamla prästgården en kär plats i Seglora. Hembygdsföreningen ser den som en länk och kunskapskälla till tider som flytt.

Bild: Rebecka Kvint