De odlar i medelhavsklimat – i Vänersborg

Många drömmer om att bli mer självförsörjande. Familjen Solvarm har kommit en bra bit på vägen, genom att flytta in i ett växthus.
– Det har börjat kännas konstigt och fel att handla grönsaker i affären, säger Anders Solvarm.

ANNONS
|

Det är bara tidig mars men hemma hos familjen Solvarm är det behagliga 20 grader i trädgården när solen tittar fram.

– Vi har norra Medelhavets klimat året runt, det är väldigt härligt. Men vi har planterat växter och vinrankor som en pergola runt huset så det brukar vara svalt och behagligt där i skuggan ändå, säger Anders Solvarm.

Sedan femton år tillbaka bor familjen Solvarm i Vänersborg i en timmerstuga inuti ett 300 kvadratmeter stort växthus. Idén kom när Anders Solvarm höll på att bygga ett timrat hus som skulle bli familjens nya hem. Det var en ovanligt regnig sommar och han hann knappt börja bygga förrän han var tvungen att avbryta och täcka över med presenningar.

ANNONS

Anders Solvarm funderade på om man kunde skydda huset på något mer beständigt vis och började kika på växthus. Först var tanken att plocka ner det när bygget var klart, men sen råkade han komma över arkitekten Bengt Warnes tankar om naturhus och blev frälst.

– Jag läste hans bok och där fanns en bild på ett hus som var inglasat i ett växthus och så stod det om fördelarna med att bygga sitt hus så.

Odlar allt från exotiska frukter till svenska hushållsgrödor

Numer har Anders Solvarm ett företag där han säljer så kallade naturhus med kretsloppslösningar. I familjens eget hus är avloppssystemet ihopkopplat med växthusets bevattningssystem så att växterna får näring och vatten av det avloppsvatten som hushållet genererar.

– Det görs alltså under mark, nere i jorden så det luktar inte avlopp!

Förutom att ha minskat energikostnaderna för huset rejält har växthuslösningen också gjort att familjen kan odla saker som mandel, aprikos, citrusträd och vindruvor precis utanför dörren.

– Det växer fint och blir väldigt goda frukter, vindruvorna är helt fantastiska.

De odlar också en hel del mindre exotiska grödor. Flera salladssorter och grönkål tål kyla och kan skördas hela vintern. På sommaren har de mängder av tomater, paprika, sallad, meloner, squash, aubergine och pumpa. Blommor har de däremot inte så mycket av.

ANNONS

– Tidigt på våren blommar aprikos och mandel väldigt vackert, och vi har kamelia också. Men annars har vi satsat på saker vi kan äta, eftersom vi har hungriga tonåringar. Dottern är vegan också så det går åt mycket grönsaker.

Det krävs för att bli självförsörjande

Att bli mer självförsörjande är en dröm som delas av många, och i och med pandemin har den fått extra skjuts. Människor tillbringar mer tid hemma och många funderar också över sårbarheten i livsmedelsproduktionen. Sedan 1988 har Sveriges nationella självförsörjningsgrad sjunkit från två tredjedelar till under hälften och även det är en sanning med modifikation eftersom produktionen är beroende av bränsle och gödningsmedel som vi importerar.

Men är det då möjligt för en vanlig familj att bli självförsörjande? När det gäller grönsaker så kräver det 500 kvadratmeter odling på friland och ungefär en timmes arbete om dagen, enligt ett examensarbete från trädgårdsmästarprogrammet på Gävle högskola där en student räknat på saken. Då ska två vuxna och två tonåringar, som äter blandkost men väljer bort pasta och ris, kunna ha grönsaker så de klarar sig i ett helt år.

– En genomsnittlig villatomt i Sverige är på 1 900 kvadrat – mindre i storstäderna och större utanför – så väldigt många skulle faktiskt kunna odla det mesta av sina grödor själva, säger Bella Linde, journalist och författare som skrivit böckerna ”Rätt ur jorden” och ”Odla utan spade” om odling och självhushållning.

ANNONS
Bella Linde
Bella Linde är journalist och författare som har gett ut flera böcker om odling. Hon menar att det inte behöver vara så svårt att bli mer självförsörjande på frukt och grönt i en vanlig villaträdgård. Bild: Lena Granefelt

Från dessa kvadrat ska dock själva huset och oftast ytor som man vill göra annat än att odla på räknas bort. Men det finns också betydligt mer yteffektiva sätt att driva upp sina grödor på, tipsar Bella Linde om.

– Man kan odla smart, i bäddar som är djupa och näringsrika och gör att man kan odla väldigt tätt. Det är också viktigt att tänka på att odling inte är en materialsport, man behöver inga pallkragar eller dyra redskap. En odlingsbädd gör du enkelt av en bit hård kartong som hindrar ogräset att tränga upp som du täcker med jord, kompost och gräsklipp exempelvis.

Expert: Därför är hemmaodlandet här för att stanna

Att fler ändå inte odlar i större skala är inte så märkligt menar hon. Det kräver ändå en hel del arbete i form av att anlägga odlingar och ta tillvara och lagra skörden, utöver det som går åt till själva skötseln.

– Sen är vi inte fostrade till att leva på det här viset. Det är ju över hundra år sedan industrialiseringen tog fart och under den tiden har vi vant oss vid att inte ha egna odlingar utan gå och köpa grönsaker för pengar vi har lönearbetat ihop och skattat för. Det är inte så himla svårt att odla, men man ska pussla in det i ett ofta stressigt liv.

ANNONS

Att hemmaodlandet för husbehov är här för att stanna är hon dock övertygad om.

– Människor har odlat sin mat sedan väldigt lång tid tillbaka och att kunna försörja sig själv på det viset ger en trygghet som är väldigt skön när tillvaron skvalpar i övrigt.

För familjen Solvarm gör växthuset att sommaren förlängs med ungefär en månad i varje ände, och under den perioden är de helt självförsörjande på frukt och grönt. Under vintern måste de dock handla en hel del i mataffären. Även om det tar emot.

– Det har blivit så naturligt att kunna plocka ihop det vi behöver precis utanför dörren att det börjat kännas konstigt och fel att handla i butik. Jag har räknat lite på det också och det är en betydande andel av våra kostnader som är grönsaker, så nu siktar vi på att öka produktionen och bli så självförsörjande som möjligt.

En del hinder på vägen om man vill bygga hus i växthus

Att bo som de gör har ökat livskvalitén rejält menar han, och han uppskattar att vara omgiven av ett kretslopp där spillvärmen från huset kommer växthuset till gagn och tvärtom och där vattnet från hushållet tas till vara.

– Växterna renar luften åt oss och vi ger dem koldioxid. Det finns så många fördelar att man kan undra varför inte alla bygger såhär.

ANNONS

Ja varför gör inte alla det, vilka är nackdelarna?

– Det är ganska konservativt när man ska bygga hus. Det är den största investering man gör och då vill man bygga på ett sätt som känns tryggt och beprövat. Nästa grej är att man behöver övertyga banken om att det har ett vettigt andrahandsvärde. Många tror att de äger sina hus själva men det är ju i allmänhet banken som gör det. Sen är det såklart en extra kostnad i att bygga ett växthus. Man måste ta sig förbi en del hinder, men sen när det är på plats är det helt klart värt det!

ANNONS