Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Slopandet av villkorlig frigivning för återfallsförbrytare skulle ge bättre möjligheter att bryta med en destruktiv livsstil och – ännu viktigare – att färre brottsoffer får sina liv förstörda, skriver Ellenb Juntti (M).

Begränsa villkorlig frigivning

Det är dags att låta återfallsförbrytare sitta av hela strafftiden, skriver Ellen Juntti (M).

I jobbet som kriminalinspektör stötte jag många gånger på reaktionen ”varför gör samhället inget?” Särskilt ungdomar blev ofta förvånade över att myndigheterna reagerade så svagt och slappt medan de fortsatte misshandla och stjäla.

Det är svårt att överskatta vikten av att förhindra ett liv som kriminell. Därför ska inte bara samhällets första reaktion vara kännbar. Återfall bör dessutom bestraffas hårdare.

Siffror från Brottsförebyggande Rådet (Brå) visar att personer med hög brottsbelastning stod för mer än hälften av alla återfallsbrott som begicks inom tre år. Vidare kommer 70 procent av dem som avtjänat ett straff på anstalt att återfalla i brott inom tre år efter frigivningen.

Jag och den moderata trygghetsarbetsgruppen är därför beredda att överväga att den som tidigare dömts till fängelse och döms på nytt inte längre ska ha rätt till villkorlig frigivning. Hela strafftiden ska med andra ord avtjänas om brottslingen är att betrakta som återfallsförbrytare.

Inte tillfredsställande

Reformen skulle innebära ökade kostnader för kriminalvården men lägre kostnader för polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna på grund av färre brottsutredningar och rättegångar. Dagens ordning där den intagne släpps efter två tredjedelar av strafftiden är inte tillfredsställande. Det är knappast rättvist att den som gång efter annan missköter sig har samma förmån som den som straffas för allra första gången.

Slopandet av villkorlig frigivning för återfallsförbrytare skulle inte bara sända en viktig signal från samhället. En förändring av rådande regelverk borde innebära färre brott eftersom livsstilskriminella hålls borta från gatan.

Så ges också bättre möjligheter att bryta med en destruktiv livsstil och – ännu viktigare – att färre brottsoffer får sina liv förstörda.

Ellen Juntti (M)

kriminalinspektör och riksdagsledamot