Det sägs att Christer Sjögren mycket tack vare Vikingarna har sålt flest skivor i Norden genom alla tider (över 14 miljoner). Snacka om framgångsrik.
I Varberg 2005 fick han 137 500 kronor plus resa och hotell som gästartist på en gala i Varberg. Men när han ringer för att tala om memoarboken "Får jag lova att berätta?", som släpps i dag, pratar vi först om hur han blev upptäckt av makarna Ann-Louise Hanson och Bruno Glenmark i Halland 1969.
– Jag kommer inte ihåg exakt var det var, men det var sommar och sol och en vakt gav mig en lapp där det stod: "Hej basisten, skulle du vilja ha ett jobb av show-typ?".
Den då 19-årige Christer gjorde en bra provspelning, men valde att stanna i Pelles Orkester och mötte snart sin blivande fru Birgitta. Karriärens stora lyft kom i stället nio år senare, när han blev Vikingarnas nya sångare efter Stefan Borsch.
Året var 1978 och Pelles hade just köpt Falkenbergsbandet Matz Bladhs begagnade turnébuss.
– Den kallades Gröngölingen eller Lysmasken. Det var en stor och fin men sliten Mercedes som drog mycket olja, minns Christer.
Att bilar är ett stort intresse märks även genom självbiografins undertitel "Kramgoa minnen från Christers garage". Ett garage med instrument, tidningsurklipp, beundrarbrev och hela 15 bilar.
"Jag har varit rädd att folk ska tycka jag var skrytsam. I dag bryr jag mig inte och njuter av att ta Bentleyen för tre miljoner när jag ska handla toapapper. I dag skäms jag varken för mina bilar eller min ekonomiska framgång. Jag har jobbat hårt för varje krona", skriver Sjögren i sin andra självbiografi efter "Med mina egna ord" från 1994.
Med ökad popularitet kommer höjda gager och 2005 avslöjade Hallands Nyheter att Christer Sjögren fick 137 500 kronor för att sjunga på Vårfestivalen i Varberg. De nio låtarna kostade alltså arrangören över 15 000 kronor styck.
– Det var högt. Det var nog Jan Slottenäs som skötte den bokningen. Jag förhandlar ju inte själv, men jag säger ju inte att jag kan ta jobbet för halva priset om jag får ett erbjudande.
Men det var ovanligt bra betalt. Så mycket får jag inte varje gång, förklarar Christer, som numera tillhör Falkenbergsbolaget 2entertain:s stall av artister.
Kontrasten är stor mot Christer Sjögrens uppväxt i ett enkelt arbetarhem i Hofors, där föräldrarna ibland fick köpa mat på kredit i slutet av månaden och han själv fick ärva kläder från en kusin.
En hallänning som nämns i boken är låtskrivaren och producenten Torgny Söderberg, som skötte Sjögrens audition för Vikingarna.
"Jag tänkte inte låta någon ohövlig drasut, som inte hade vett att passa tiden eller be om ursäkt, få mig ur fattning", skriver Christer och fortsätter:
"Torgnys något blodhundsliknande uppsyn blev för varje sång allt mer lik en glad labradors".
Varbergaren Söderberg kritiseras även för att han som en del av Bert Karlssons "Skaramaffia" tvingar Sjögren att åka till Stockholm för att sjunga in "Djingis Khan" på engelska – mitt i familjens viktiga husflytt, som var planerad i flera månader.
"Det var som om alla framgångar hade stigit Bert och hans hantlangare åt huvudet och att de förlorat vanligt folkvett", skriver Sjögren.
– Djungelns lag rådde och jag kände ingen värme. Som undersåte hade man inget att säga till om och just då var det inte roligt att bli beordrad. Nu är jag och Torgny goda vänner och kan skratta åt det, förklarar Christer i telefon.
30 år senare kom en gemensam framgång i Melodifestivalen. Christer sjöng en låt med text av Ingela Pling Forsman, till musiken av Torgny Söderberg och trumpetaren Magnus Johansson. "I love Europe" sågades av kritikerna, men fick folkets gillande och gick direkt till final.
Till vintern återses Magnus och Christer Sjögren på turnén I Juletid, som gör tre nedslag i Halland (se faktaruta).
Bert Karlssons agerande i skivbranschen uppmärksammas också. När Christer Sjögren släppte soloskivan "Varför är solen så röd" 1996 med titellåten i ett nytt arrangemang, med en påkostad annonskampanj, gav Berts bolag samma dag ut en samlingsskiva med samma namn och låten i Vikingarnas version från 1980.
– Så gör man ju bara inte. Eller som när jag skulle ge ut min andra skiva med andliga sånger 1993. Då släppte Bert samma dag Göran Lindbergs skiva med andliga sånger, berättar Christer om den tidigare sångaren i Matz Bladhs.
Sjögrens skiva sålde klart bäst.
– Ja, Göran råkade illa ut och han var bara ett slagträ. Men jag har inget otalt med Bert i dag. Men han kommer undan med väldigt mycket.
Romansen med Lotta Engberg 199091 är han trött på att snacka om, men den nämns förstås i boken och vevas ett varv till i kvällspressen. Lika omskrivet är inte Sjögrens äktenskapskris tio år tidigare.
– Det blev en stor förändring när jag kom med i Vikingarna och medieintresset blåstes upp. Birgitta kände det som att "nu tar de dig ifrån mig". Jag försökte vara jordnära, men kanske flög iväg lite. Vi hade det jobbigt, men lärde oss hantera det och vändningen kom när hon fick jobb på banken, berättar Christer.
Alkoholproblemen har den kände sångaren inte varit öppen med tidigare, men nyligen talade han bland annat ut i Skavlan.
Han berättar i boken att behandlingen startade 1995 med Tolvstegsmetoden inom Anonyma Alkoholister.
– Jag är nog inte en beroendepersonlighet genetiskt, utan tränade mig till problemen kan man säga. Jag drack för mycket och för ofta, säger han till Hallands Nyheter.
Du skriver att du kan dela en flaska vin till helgen. Borde du inte vara helnykterist?
– Ska man utesluta besvär är det nolltolerans som gäller. Jag dricker sällan nuförtiden, men vill inte måla upp en helgongloria.
Lite om: Christer Sjögren
Född: Hagfors, 6 april 1950 (66 år)
Band: Jonny-Christers (1964-65, orgel), Jupiters (1965-68, orgel och sång) Pelles orkester (1968-78, sång och bas), Vikingarna (1978-2004, sång). Därefter solokarriär.
Kuriosa: Dubbad till Riddare av första klassen, Den Kongelige Norske Fortjenstorden 2005 Konserter: Deltar i turnén I juletid med Magnus Johansson (Diggiloo) och Marcos Ubeda (Doobidoo), i Ränneslövs kyrka i Laholm (19/11) och ihop med Gospel Bliss i Vinbergs kyrka i Falkenberg (25/11) och i Kungsäters kyrka i Varberg (8/1).
