Varbergsjournalisten Anna Roxvall vinner Robespierrepriset, och 10 000 kronor, som delas ut av Lasse Diding.
– Jag stödjer hela projektet med Blank Spot Projekt som hon har jobbat med, unga journalister som åker utomlands till farliga länder och skriver med livet som insats. Det är något som blir allt mer nödvändigt när media styrs av några få bolag. Det är otroligt viktigt att uppmuntra de fristående journalisterna, säger Lasse Diding.
Anna Roxvall tvekade först på om hon skulle ta emot priset.
– Jag är högst ointresserad av att föra en diskussion om Lenin och Robespierre. Jag vill inte över huvud taget förknippas med gamla farbröder som levde för några hundra år sedan, jag har fullt upp med samtiden, säger Anna Roxvall.
Hon skriver en bok om utvecklingen som har skett i Burundi de senaste två åren, tillsammans med fotografen Johan Persson.
– Allt som tar fokus från bokskrivandet är ovälkommet. Och jag har aktivt valt att hålla mig borta från tyckarjournalistiken.
Men hon valde till slut att ta emot priset.
– Jag tar emot det och skickar pengarna till burundiska journalister i exil. Under två år har vi sett ett land gå från hopp till total förtvivlan. Många kolleger har flytt landet de senaste åren. Det finns knappt några oberoende journalister kvar i Burundi, säger Anna Roxvall.
Boken hon skriver ska ges ut på ett nytt förlag, Myteri förlag, som hon och Johan Persson har startat.
– Det är en ny sorts reportageböcker, med lika stort fokus på bild som text. Det ska tryckas på tjockare tidningspapper, så att det blir en hybrid mellan bok och magasin. Lite som en P3-dokumentär, fast i textformat.
Boken om Burundis utveckling blir den första att ges ut, förhoppningsvis under april.
Det större priset, Leninpriset, och en prissumma på 100 000 kronor, går till filmaren Stefan Jarl. För allmänheten är han nog mest känd för dokumentärfilmen "Dom kallar oss mods" om Kenta och Stoffe i Stockholm på 60-talet.
– Det kom som en stor överraskning. Jag tar emot Leninpriset med glädje, säger Stefan Jarl.
Varbergaren Lasse Diding har följt Stefan Jarl i över 50 år.
– Det är både hans envishet, uthållighet och resultatet av hans arbete som gör att han får priset, säger Lasse Diding.
Var det någon annan som fick priset, som tackade nej?
– Nej det var det inte. Det får man akta sig för nu, säger Lasse Diding.
2013 erbjöds författaren Susanna Alakoski priset men hon ville inte ta emot det. Hennes argument var att hon inte ville förknippas med totalitära ideologier. Men Stefan Jarl känner sig hedrad.
– Det är en ära. I vårt samhälle står inte äldre särskilt högt. Är man då pensionär, och blir uppmuntrad för att man fortfarande är en hårt arbetande knegare, blir man glad.
Han vill inte kommentera Susanna Alakoskis argument.
– Jag skäms inte alls för vad jag har lärt mig i den tradition av samhällsdebatt som var aktuell när jag var liten. Jag tar självklart avstånd från allt som har gått snett i världen. Men jag bryr mig inte ett dugg om vad folk associerar mig med.
Vinnaren av Leninpriset får ta emot 100 000 kronor. Prispengarna kommer oavkortat gå till hans nya spelfilm Aftonland med bland andra Eva Röse, Henrik Norlén och Valter Skarsgård som skådespelare.
I år delas inte priserna ut av Jan Myrdalsällskapet, utan av Lasse Diding personligen.
– Jan Myrdalsällskapet inriktar sig i allt större utsträckning på att värna om och vidareutveckla Jan Myrdals bibliotek, säger Lasse Diding.
Om Leninpriset
Leninpriset delas ut av Lasse Diding. Priset instiftades 2008 avden kommunistiske entreprenören som bland annat äger och driver Hotell Gästis och Hotell Havanna i Varberg.
Tidigare har bland annat Roy Andersson, Maj Sjöwall, Jan Guillou, Mikael Wiehe och Mikael Nyberg fått priset.
Priset delas ut till författare, skribenter, filmare eller andra konstnärer som verkar i Lenins och Robespierres samhällskritiska och upproriska tradition.
Pengarna, 100 000 kronor, kommer från Lasse Diding själv.
