Tomte på teatern. Några inslag av julskoj bjöds det på i Thomas Peterssons Äntligen jul, men recensenten hade gärna sett en mer gedigen satsning på temat.
Tomte på teatern. Några inslag av julskoj bjöds det på i Thomas Peterssons Äntligen jul, men recensenten hade gärna sett en mer gedigen satsning på temat.

Trevligt men julfattigt med Petersson och kvartetten

ANNONS
|

Juletid brukar väl inte direkt vara komikernas högsäsong på året. Ett gott skratt går an under sommar, höst och vår men i december föredrar vi högtidliga psalmer och pampiga julklassiker. Halmstadkomikern Thomas Petersson har hittat en mellanväg och bjudit in kvartetten The fantastic four att dela scen med honom för en kväll i showen Äntligen jul.

Petersson är en gammal favorit som lockar många åhörare och The fantastic four kan stoltsera med att ha vunnit den amerikanska talangtävlingen World Championship of Performing Art 2012. Från de senare får vi käcka trudelutter med rötterna i 1950- och 1960-talet, som Blue moon, Diana och Build me up buttercup. Musiken varvas med Thomas Peterssons rappa stand up-nummer om den svenska nationalrätten tacos, ord som låter illa på halländska och nostalgiska minnen från en svunnen tid, då det fanns fler askkoppar i bilarna än det fanns säkerhetsbälten.

ANNONS

Det är småtrevligt och stundtals kul, men så värst mycket julstämning blir det inte. Bara ett fåtal låtar i The fantastic fours repertoar har jultema, vilket känns märkligt med tanke på hur ofantligt många julsånger som faktiskt finns att välja på inför en konsert i december. Thomas Petersson kliver förvisso in tomteklädd i ett nummer och snackar lite om märkliga julinslag som inte får ifrågasättas, men för det mesta behandlar skämten helt andra teman. Också det känns märkligt, om man tänker på hur väldigt många vitsar det rimligen borde gå att skriva om vår älskade, hatade julhysteri.

Jag får lite känslan av att Petersson haft svårt att välja mellan 1960-talstemat, som ligger honom varmt om hjärtat, och jultemat som behandlas lite mer slapphänt. Oväntat, i en show som utger sig för att vara en julkonsert och som presenteras av en man som kallar sig själv för julmissbrukare.

Några trevliga inslag är i alla fall en riktigt fin juldikt och det smarta tipset om att ge en tjugolapp till tiggaren i utbyte mot ett leende. Det är ju ett billigt sätt att få lite kärlek, menar Petersson och härmar sedan sonens missnöjda reaktion om han skulle få samma slant i gåva.

ANNONS

I slutet av showen får vi även höra komikern sjunga med i en svängig White christmas. Den sånginsatsen har nog många väntat på, inte minst sedan Thomas Petersson tidigare hintat om sin ungdomskarriär som solist. Men det hade behövts fler sådana gemensamma nummer och en mer gedigen julkänsla för att knyta ihop säcken i Äntligen jul.

ANNONS