Tre liv, tre filmer

Det handlar om Magnus, en folkkär kvartersdoktor som försöker bli pensionär, Dagny, 103, som skaffar en dator och börjar blogga när hon fyller 100 och om Kent, som med sångens hjälp tar sig ur missbruk och hemlöshet.

–Det är tre berörande berättelser om tre personer som alla är väldigt generösa med att berätta om sina liv, säger Åsa Blanck.

Från början var det inte tänkt att bli en serie. Åsa Blanck arbetade med tre filmer parallellt och det var hennes chef Ingemar Persson som såg det gemensamma: alla tre berättar ju om att det är så inte så dumt att bli gammal.

Första avsnittet handlar om en gammal favorit, Kvartersdoktorn Magnus Eriksson, husläkaren på vårdcentralen Söderdoktorn, som Åsa Blanck berättat om i sju tidigare avsnitt. Nu försöker doktorn bli pensionär. Han är trött och bestämmer sig för att gå i förtida pension.

–Han har jobbat som doktor hela sitt liv. Sällan botat, ofta lindrat men alltid tröstat, som han själv brukar uttrycka det. Men nu kände han att inte orkade ge tröst längre.

Men det är inte alldeles lätt att hitta en ny identitet, ett nytt liv. Och processen som han går igenom får tittarna följa.

Han börjar med att ge sig ut på en lång resa, hjälper sedan sin gode vän bonden med djuren på landet.

–Som doktor fick han en väldig närhet till folks liv. Det tomrummet har han svårt att fylla. Han längtar efter att vara behövd och öppnar vaxproppsmottagning på landet. Där vet han att han kan hjälpa folk, berättar Åsa Blanck.

I avsnitt två, (den 27 augusti), får tittarna möta Dagny Carlsson, 103 år.

Hon skaffade en dator och började blogga när hon fyllde 100.

–Nu har hon över 700000 träffar på bloggen. Hon är en urkraft både mentalt och fysiskt. Hon är helt prestigelös och vet att allt kan ta slut när som helst, säger Åsa Blanck.

Vägen till vansinnet, är titeln på det tredje och sista avsnittet som sänds den 3 september. När Åsa Blanck och hennes team började filma för två år sedan hade Kent varit hemlös och druckit för mycket en längre tid.

–Men så hamnar han äntligen på ett på ett ställe där han känner sig hemma och blir sedd och älskad för den han är. Vi får följa hans resa när han sjunger sig ur missbruk och till och med får en recension i tidningen.

För Åsa Blanck har mötena med doktorn, Dagny och Kent gett både hopp och tröst.

–De har visat att livet kan ändras och kan bli väldigt bra. Och det är häftigt att få vara med på vägen.

Eleonor Ekström-Frisk