Svängig musikal. Lina Nyberg och Fabian Kallerdahl, piano, Josef Kallerdahl, bas, samt Michael Edlund, trummor gjorde jazz av "West Side Story" på Restaurang Jarlen i tisdags kväll.
Svängig musikal. Lina Nyberg och Fabian Kallerdahl, piano, Josef Kallerdahl, bas, samt Michael Edlund, trummor gjorde jazz av "West Side Story" på Restaurang Jarlen i tisdags kväll.

"West Side Story" i rökig jazztappning

Medverkande: Lina Nyberg och Musicmusicmusic (Fabian Kallerdahl, piano, Josef Kallerdahl, bas, Michael Edlund, trummor). Jarlen, Halmstad, 15/2 (kommer även till Falkenberg 19/2)

ANNONS
|

Det må låta märkligt, men det fanns en tid då musikalgenren inte var synonym med Disney, gräddbakelser och Harleqin-manus. Leonard Bernsteins musik till blockbustern "West Side Story" (1957) var i grund och botten symfonisk, fast med trendkänsliga glimtar åt jazz, latin och annan dåtida populär dansmusik som gav liv och rytm åt Stephen Sondheims och Arhtur Laurents New York-uppdaterade "Romeo och Julia".

I Lina Nybergs och Musicmusicmusics tappning är all musikalfernissa bortskalad. Bort magnifika kulisser, bort färgglada kostymer och förtrollande masskoreografier. Kvar finns det musikaliska skelettet, som man på höstens album fyllde ut med jazz, jazz, jazz, utan att Musicmusicmusic förpassades till att bli blott ett kompband bakom en fantastisk sångerska.

ANNONS

Glädjande nog fungerar det ännu bättre på Restaurang Jarlen. Redan i inledande "Tonight" märks det att trion inte längre är bunden av cd-skivans format, utan låter sig sträcka ut i solon här och där. På albumet sköt Musicmusicmusic sin karaktäristiska leksaksback något åt sidan, nu är de ideligen där och rotar. Ett oväntat språng över bassträngarna här, en plötslig löpning längs elfenbenet där.

Under första set spelas främst låtar från "West Side Story". Lina Nyberg gjuter nytt liv i uttjatade "America", i den förvånansvärt rättframma texten om för- och nackdelarna med livet i möjligheternas land. "Somewhere" är en annan pärla, en ballad där Fabian Kallerdahl plötsligt går bärsärkagång på pianot. Före paus lever Nyberg även ut sina Gene Kelly-fantasier i en tämligen fri tolkning av "Singin' in the rain", vilken lämnar en god eftersmak.

I andra set fortsätter kvartetten att blicka utanför musikalen. Det blir en bossa, en rekordsnabb "Fascinating rythm" och Lina Nybergs egna "East Side looser", sprungen ur frustrationen att tåget från Stockholm till Göteborg alltid försenades under inspelningsperioden. Åter på New Yorks bakgator imponerar sångerskans röst i "Cool", "Maria" och "I feel pretty". Nybergs register påminner om Sarah Vaughns; ena sekunden en mörk altstämma, djupt nere i källarvalven, nästa en barnslig flicksopran. Allt utan att hon verkar anstränga sig det minsta.

ANNONS

Extranumret hämtas även det ur "Singin' in the rain", den förtjusande "Good morning". Originalversionen är märkligt klämkäck med tanke på att huvudpersonerna varit uppe och rullat hatt hela natten. Här får låten en mer trovärdigt släpig och sömnig tolkning, där Nyberg kisar mot gryningens första solstrålar. Underbart. Vågar man hoppas på ett nytt skivprojekt?

ANNONS