123 Schtunk. Dick Karlsson (till vänster), Josefine Andersson och Lasse Beischer tolkar Strindberg med humoristiska improvisationer. "Clownerna är som vi själva gånger hundra", berättar trion.
123 Schtunk. Dick Karlsson (till vänster), Josefine Andersson och Lasse Beischer tolkar Strindberg med humoristiska improvisationer. "Clownerna är som vi själva gånger hundra", berättar trion.

Schtunk gör Strindberg med clownnäsor

Första pjäsen som spelades på Lorensbergsteatern var Strindbergs "Ett drömspel". Hundra år senare är det dags igen. Den här gången har guden Indras dotter en röd lösnäsa.

ANNONS
|

Teatergruppen 123 Schtunk har plockat isär många av världsdramatikens stora verk för att sedan kramat fram essensen med hjälp av humor och improvisation. Men nu gick det inte att jobba riktigt på samma sätt, här fanns inte någon struktur att slå sönder.

Istället fick de göra tvärtom och börja med att försöka hitta den röda tråden. Fokus ligger på triangeldramat mellan Dottern, Officeren och Advokaten.

Publiken är en stor del av föreställningen. Ingen egen text finns i manus, utan det nya improviseras fram på scen. Några provföreställningar har de aldrig tyckt sig ha råd med och inför premiärer är det alltid extra nervöst.

ANNONS

När vi träffas är det en vecka kvar. Vi följer med bakom scenen där de sakta förvandlas till sina alter egon, clownerna Ilse, Walther och Glenn.

– De har funnits med oss länge, vi kan gå in och ut ur dem. Det är som att ta på sig en hockeyhjälm när man ska spela hockey, säger Lasse Beischer.

Men clownerna har också utvecklats. Josefine Andersson berättar att Ilse till en början kämpade för att ta plats.

– Det var ingen rolig roll, det var mycket armbågar och lite skränigt. Det är bättre nu, det har nog att göra med att jag blivit äldre.

Hon känner på innehållet i en burk, det är lite kallt efter att ha stått i bilen under natten. Eftersom Schtunk är en grupp som gör allting själva, hanterar de vant penslar och borstar framför speglarna.

Nu har Thomas Påhlsson (tekniker, scenograf, kostymör) varit pappaledig fram till premiären.

– Så även den biten har varit full av improvisation, säger Lasse.

Egentligen var det tänkt att deras nya pjäs skulle handla om Lady Macbeth och de hade kommit ganska långt i förberedelserna.

– Men det blev för mycket krig, vi orkade inte med det, så vi bytte.

Under hösten har de gjort annat. Lasse Beischer har en roll i "Macken" på samma scen och Josefine Andersson och Dick Karlsson har jobbat med "Snödrottningen" i Borås.

ANNONS

– Att jobba med annat gör att man blir extra sugen på Schtunk, säger Lasse Beischer.

Mitt i intervjun kommer förre Schtunkmedlemmen Henri Kokko in med kamera på magen.

Varbergaren slutade i gruppen för flera år sedan men har ändå hängt kvar på ett hörn. Nu sköter han marknadsföringen.

– En gång Schtunk alltid Schtunk, säger Henri och går igång när det pratas minnen.

Mycket har hänt under föreställningarna, folk har trillat av stolarna, en kvinna skrattade så hon spydde, och Lill Lindfors dyra kofta hamnade på scenen en gång.

Efter att premiären är avklarad brukar Beischer spana in publiken inför föreställningarna för att se vilka möjligheter som finns, men han hävdar bestämt att ingen någonsin blivit kontaktad på förhand. Ingen plockas heller upp på scen mot sin vilja.

Lasse och Josefine är gifta och tycker det funkar bra att även jobba ihop.

– Det blir lite som parterapi, vi får stå och skälla på varandra på scenen. Och vi är bra på att vara lediga när vi är lediga.

De 10-åriga sönerna har de försökt hålla ifrån teatern, men till slut gick det inte. Nu är de med i "Macken" och även i en inspelad sång i "Ett drömspel".

ANNONS

När vi kommer till frågan om förebilder har Lasse Beischer har hunnit sätta på sig clownnäsan och svarar "Halvan" med clownröst, utan att tveka. Josefine Andersson säger att hon har många.

– Men jag tänker också mycket på andra fria grupper, att det finns fler som sitter uppe på nätterna och syr.

Fakta: "Ett drömspel" av och med 123 Schtunk

Manus: fritt efter August Strindberg (1849–1912).

Medverkande: Lasse Beischer, Josefine Andersson, Dick Karlsson (som även har skrivit musiken).

Spelas på Lorensbergsteatern i Göteborg den 27–30 december och i Nöjesparken/Nöjeshallen i Varberg den 12–30 juli.

ANNONS