Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Säger farväl - till buskisens försvar

Det är dags att ta farväl av buskiskaraktären "Dag-Otto" med jubileumsavslutning på Lisebergsteatern. "På något sätt kan det bli för mycket av det goda också. Jag tror att lagom är bäst. Man ska inte hårdexploatera eller dränka folk med vad de tycker om", säger skådespelaren Jojje Jönsson.

Den populära buskis-karaktären "Dag-Otto" tar nu farväl med final och jubileumsföreställning på Lisebergsteatern i Göteborg.

- Han har dykt upp lite då och då från 2001 då han föddes. Det är dags för "Dag-Otto" att ta en paus, säger skådespelaren Jojje Jönsson.

Tror du inte han blir saknad?

- Han kanske inte försvinner forever. Men han får hitta på något annat så länge, dela ut post. På något sätt kan det bli för mycket av det goda också. Jag tror att lagom är bäst. Man ska inte hårdexploatera eller dränka folk med vad de tycker om. En glass räcker, 12 kilo glass är inte jättegott.

"Vet hur duktig han är"

Jojje Jönsson beskriver "Dag-Otto" som en person folk har svårt att tycka illa om.

- En ganska oförargerlig typ som är genomsnäll. Lite korkad. Lite oförutsägbar och ser saker på sitt sätt. Sen är han ganska stolt över sig själv. Han tar inte åt sig så mycket utan vet hur duktig han är.

Till buskisens försvar

Karaktären beskrivs som någon som gillas av alla åldrar.

- Vi trodde först att det var en barnfavorit, men så är det inte alls han tilltalar alla åldrar.

LÄS MER: Ädelbuskis med varmt hjärta

Och Jojje Jönsson vill gå till "buskisens" försvar.

- Jag hade nog inte mått bra personligen om jag tittat ut på Lisebergsteaterns publik och upptäckt att den bara var 60 plus. Men nu är det inte så, det är tre generationer som tittar, säger han och fortsätter;

- Det är modern buskis. Det utspelar sig på 50-talet.  Folk tycker om att drömma sig tillbaka. En form som aldrig funnits, men som vi har en känsla av. Det var alltid sol då, det fanns inga terrorister, inget knark. Folk var snälla mot varandra. Det kanske vi vill ha som en dröm mot allt det tuffa som vi lever i. 

Vilka vill inte se buskis?

- Finkulturnissarna tittar inte på oss. Men det finns alltid några som blivit ditsläpade av sina kompisar. Det är en lättare teaterunderhållning vi står för. En föreställning på Stadsteatern har flera bottnar. Det har inte vi, det du ser är det som händer, säger Jojje Jönsson och fortsätter;

- Vi försöker bli världsbäst i genren som är. Vi slarvar inte eller tar något för givet. Det är ett hårt, men lustfyllt arbete som vi ska kunna förmedla från scener så att folk kan ha riktigt trevligt.