Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/109

Torkan skapade merarbete på årets countryfestival

Den 16:e countryfestivalen i Killhult gick av stapeln i helgen under förutsättningar som liknar vilda västern lite mer, förutom cowboykängor och hattar var det också en rejäl torka som påverkade festen.

– Det är första gången som man har önskat att det regnar på festivalen, på grund av brandrisken, säger Hans ”HC” Johansson, som driver på arrangemanget med ett par trogna kamrater år från år.

– Men det brukar alltid regna på festivalen av någon anledning, så jag sa det tidigt att vi bryter torkan med festivalen, säger han.

Lite regnstänk och mullrande moln rullade också in över festivalområdet. Men det är inte bara merarbete med brandvakter och ett extra tänk kring säkerheten.

– Det har gått en massa vatten till allt så brunnen har inte mäktat med. Vi såg till att den fylldes på i torsdags men vattnet tar slut och vi vet inte hur vi ska lösa det. När proppen går eller något annat behöver lösas så kan vi ordna det, men det här vet vi inte om vi kan lösa i dag, säger Hans ”HC” Johansson och fortsätter:

– Hade vi bara haft gamla utedass hade det varit lugnt. Man är hjälplös inför torkan, säger han.

Men samtidigt har spelningarna rullat på som tänkt och själv har han kunnat koppla av lite.

– När Tenesse Drifters körde i fredags kväll kunde jag lyssna och få lite lugn. Än så länge har hjärtinfarkten inte kommit i alla fall, säger han.

På campingarna var det dock lite lugnare tempo innan lördagskvällens spelningar kommit igång.Ett litet gäng från Åsljunga som varit frekventa besökare på festivalen provade på att campa för första gången. Men vid bordet mellan de två uppställda åkdonen var det inte country som flödade ur högtalarna utan Heavy metal.

– Vi gillar metal, men vi gillar också country. Det är ett musikaliskt släktskap, säger Ted Birgersson och berättar att de varit med i Killhult sedan festivalen startade för 16 år sedan.

– Men då hade vi med oss barnen också, skjuter Nettan Birgersson in.

Kamraten Torsten Ekelund hade under natten förvärvat en rosa cowboyhatt med en ullig vit kant på brättet.

– Musikmässigt är det väldigt trevligt. Den lilla scenen levererar alltid stort, säger han.

Intill har en grupp yngre förmågor nyligen vaknat. Men utmärker sig med en förlängd Volvo i limousinestil med saftblandare på taket. Mellan deras två husvagnar har lika många getingar som det är festivalbesökare slagit sig ner på ett bord för att ta del av nattens utspillda groggvirke.

– Vissa var inte till sängs förrän vid halv sju och någon ligger fortfarande och sover, säger Lukas Nilsson.

Den redan hårda natten avskräcker inte från att värma upp inför kvällen redan på förmiddagen.

– Någon gjorde nudlar på sprit i natt, fy fan vad det inte var gott. Men det var väldigt kul, säger Ludwig Andersson.

På kullen ovanför står ett par större bussar samlade. Vilket visade sig vara att några ur Husbussens vänner som samlats på festivalen. Det vill säga att de kör bussar omgjorda till rullande campingvillor och vissa har rullat som turnébussar åt artister.

– Bara för att det är semester ska det inte vara obekvämt och tält är jag allergisk mot. Men det här är lite för galningar, säger Magnus Stjernqvist.