Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/7

"Jag är intresserad av hur en sångerska andas"

Den snart trettioårige konsertpianisten från Varberg har studerat färdigt – efter tio år. Firar med billig öl och Goethemuseet.

1 mars spelar Markus Kvint sin debutkonsert från Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Konserten är en avslutning på drygt tio års studier och en början på ett yrkesliv. 
– Jag får lägga upp en konsert precis hur jag vill. Jag får en jättefin sal, en stor flygel, folk sköter marknadsföring och allt spelas in. Jag vill använda konserten som ett musikaliskt visitkort, säger Markus Kvint som kommer från Varberg. 
Han skulle kunna sitta ensam längst fram på scen men han väljer att ta in både sångare och en violinist. 
– Konserten ska säga att jag vill arbeta med andra, till exempel som kammarmusiker.

2006 började Markus Kvint studera på folkhögskola. Sedan dess har han fortsatt att utveckla sitt pianospel under åtta år på högskolor, kombinerat med arbete. Först var det Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, sedan Hochschule für Musik Franz Liszt i Weimar, Tyskland och nu sist Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn.
– Skolor har instrument och lokaler. Det är en praktisk anledning till varför jag har studerat länge. Grannar vill inte alltid att man repar hemma. Dessutom är det skönt att få feedback från professorer och lärare under lång tid. 
Han ville bli klar med studierna innan han fyllde trettio. Han klarar det med ett halvår. 
– Jag hann! Med god marginal. 
Vad har du för möjligheter till arbete efter studierna? 
– Jag har valt att fokusera på att samarbeta med sångare. Jag är intresserad av hur en sångerska andas och hur man musikaliskt arbetar med olika språk. Därför har jag möjlighet att jobba inom operahus, till exempel. Jag väntar på besked just nu från ett par sommaroperor, om jag får vara där. 
Han tycker om samarbetet, att han kan få någon annan att lyfta sig. Och att andra kan lyfta honom. 
– Som social varelse är det roligt att dela konsertupplevelsen. Är man två ska man förbereda konserten ihop, vara nervösa tillsammans och känna: "vi fixade det!", när vi är klara. 

När han lämnar skolan i Köpenhamn går han ett liv på vägarna till mötes. Han får ta sig dit jobben finns. Så en flytt tillbaka till Varberg är inte aktuell. 
– Men jag är väldigt besluten om att musiken ska finnas överallt. Det är roligt att spela på orter som inte har utbudet av klassisk musik normalt sett. Man kommer med konserthuset till dem.
På söndag spelar han, genom Varbergs Konsertförening, sin debutkonsert på Varbergs Teater. 
Vad är typiskt för dig som pianospelare? 
– Jag har hört andra säga att jag är bra på att respondera på det som sker runt omkring mig. Tar någon ett initiativ är jag snabb på att haka på det, eller hjälpa till. Det trodde jag alla kunde, men så var det visst inte, har jag märkt. 

Att bestämma sig för programmet för debutkonserten var svårare än han hade föreställt sig. Han hade massor med förslag. Han ville göra en konsert med bara Johannes Brahms, den stil han känner sig mest hemma i. Han funderade också på en pianokonsert av Johann Sebastian Bach. Han funderade på musik av César Franck. 
– Det blev en kompromiss. Vissa verk får inte plats, men de får jag spela nästa gång. Jag har redan fler projekt på gång. Det gör det lättare att spela debutkonserten. 
I maj kommer han spela ett soloprogram i Falkenberg. Han ska också till Gotland och spela i sommar. Till juni har han ett lägenhetskontrakt i Köpenhamn. Sedan får han se var han hamnar. Troligtvis i Malmö eller Köpenhamn. 
– Under våren kommer jag åka fram och tillbaka till Varberg. I mars ska jag ha en lång semester. Jag ska åka till Weimar i Tyskland, där jag har studerat. Jag ska gå på Goethemuseet och jag ska dricka billig öl. 

 

Markus Kvint tipsar om personliga favoriter: