Ulla Billquist 1940.
Ulla Billquist 1940.

Ulla Billquist behöll sin hemlighet

Sångerskans död förblir ett mysterium.

ANNONS
|

I morgon är det den sista dagen i augusti, sommaren har sagt sitt och tv-tablåerna börjar bli riktigt anständiga.

Det är dags för nya krönikor och den första går i musikens tecken; jag inledde nämligen den gångna helgen med att se "När molnen skingras" på fredagskvällen.

Lasse Zackrissons dokumentär om Ulla Billquist (1907–1946) visades i somras på den pigga biografen Forum i Hyltebruk, och nu fick även vi andra uppleva den sorgliga sagan om sångerskan som dog för egen hand.

Det var en vacker film med undersköna svartvita bilder och många sånger, där orden textades i rutan (ett genidrag). De flesta av oss känner kanske bara till "Min soldat" men Ulla Billquist hade massor av hits (eller örhängen som det hette på den tiden).

ANNONS

Vi fick mestadels höra glada melodier om sol och lycklig kärlek som kontrasterade effektivt mot sångerskans röriga liv. Hon var gift tre gånger men samtidigt, enligt samstämmiga uppgifter, bisexuell eller lesbisk – vilket var olagligt på den tiden.

Det kan ha varit anledningen till att hon öppnade alla gaskranar i sitt kök, en julidag 1946. Sveriges schlagerdrottning begick självmord, men det väckte inget större rabalder. Ulla Billquists inflytelserika vänner lyckades dämpa nyheten: det blev inga krigsrubriker, bara mindre artiklar.

Om en idol av samma magnitud hade tagit sitt liv i dag hade tv-kanalerna sänt direkt från gatan utanför huset, medan kulturjournalister, skvallerpress, bloggare, fan och hans mormor hade spekulerat vilt om orsaken. Rykten hade spridits som löpeldar, inget hade fått vara hemligt.

Men Ulla Billquists död förblir ett mysterium. Det finns tecken på att hon hade sällskap under sina sista timmar, av en person om också ville dö – men ändrade sig.

Men vi får inga tydliga svar i "När molnen skingras" som är en ofullständig film, på ett positivt sätt. Lasse Zackrisson låtsas inte vara allvetande, mystiken finns kvar. Molnen skingras inte helt, tack och lov.

Se filmen på SVT Play och lyssna på sångerna. Min egen favorit är "Köp rosor monsieur, åt madame!".

ANNONS

Mera musik, men av ett tjatigare slag: under fyra lördagskvällar sänds "En kväll i New York", där svenska artister får uppträda på Apollo Theater.

Det första avsnittet sändes i lördags och det var ett evigt tuggande av artisterna, om hur overkligt och fantastiskt det var att få sjunga i den legendariska lokalen.

Det var mördande tråkigt, men de sista 20 minuterna förändrades allt:

De svenska stjärnorna fick äntligen sjunga tillsammans med en gospelkör, och Darins "Lovekiller" var helt enastående.

Allra bäst var dock Zara Larsson som lyfte Roberta Flacks 70-talspärla "Killing me softly with his song" högt upp mot taket på Apollo Theater – och vidare upp i skyn.

Jag är säker på att sången fortfarande ger extra glitter åt The New York Skyline.

ANNONS